Blir det något gräs i år då?
  
nr 11  1967                 
■■■ Det bästa med huset som vi köpte var att planering av tomten ingick i priset. Eftersom man inte är vidare haj på att plantera gräs, så var detta en fördel. Det tråkiga är bara att vi flyttade in 1965 men inte har sett till något gräs än.
  Gubbarna från byggfirman sa i september 65: 
    — Det är Ingen idé att så i höst, vi sår i vår.
    Våren 1966 kom gubbarna för att så gräs. Dom kom i mitten av juni.
    — Så dags nu, sa vi, nu flyttar vi på landet.
    — Men det blir väl skönt att komma hem till en fin gräsmatta i augusti?, sa gubbarna.
    — Det ska bli underbart, sa vi och for ut i skärgården.
    I augusti grönskade hela tomten. Frågan var bara hur vi skulle bära oss åt för att komma fram till kåken. Vägen spärrades åt alla håll av en meterhög skog av fodermärgkål. En granne föreslog att vi skulle köpa en machetekniv och bana oss en stig åtminstone till bakdörren. En annan granne menade att man borde spruta bensin över skogen och bränna sej fram. En man med förankringar i centerpartiet sa att han visste var man kunde låna en slåttermaskin.
  En som sett en film om djungelkriget med Robert Taylor sa, att nog skulle man kunna åla sej fram till ytterdörren genom kålen, men man fick lov att se upp med japaner.
  Gubbarna som ansvarade för gräset "intill andra klippningen" rev sej i huvudet och sa, att det här var mycket egendomligt. Dom mejade ner fodermärgkålen med liar och vände jorden med jordfräs och sa, att vi får väl försöka så igen.  Dom sådde en torsdag i oktober. På fredagen kom vintern. De djupfrysta gräsfröna avhämtades av traktens småfåglar.
    EN SPARV sa att frysta frön är toppen, men man måste ruva dem en kvart så att dom tinar. Sväljer man dem på direkten får man hicka och flyger i krokar.
    Just nu är det vår på gång och vi är mycket spända på om det ska bli något gräs det här året. Hur det i själva verket är med gräset vet vi inte ännu, för tomten är så planerad att vi måste använda båt mellan dörren och garaget. Det hör två miljoner kubikmeter vatten till tomten, fast det stod det ingenting om i kontraktet. Vid ena garageväggen rinner ett litet Niagara in under kåken. Muntert porlande rusar kubikmeterna in under grundmuren, lägger man sej med örat mot garagegolvet hör man hur det kluckar och skrattar där nere. Ett sånt busliv har det inte varit i underjorden sen Jules Verne reste till jordens medelpunkt. Vi ringde byggfirman och frågade vart allt vattnet tar vägen. Det har forsat in i fyra dygn nu, sa vi. Det kom en man som klättrade ner i blindkällaren genom en järnlucka under soffan i gillestugan. Söderlund i viken kom och hälsade på i samma veva. Han blev lite förvånad när det helt plötsligt kröp fram en gubbe under soffan som påstod att han hade hittat vatten i källaren.
    — Borra brunn under kåken är nog bra, sa Söderlund, men skulle det inte vara enklare att begära anslutning till kommunala vattenledningsnätet?
    Äldste sonen är inte så dum. Han tog på sej cyklopögat och undersökte botten av vår sjö. Han säjer att han kanske såg fel, men nog verkade det som om det växte fyra grässtrån en meter söder om brevlådan!
  Frun i huset säjer, att blir det inget gräs i år heller, så ska hon knyta en grön rya så att vi åtminstone får lite grönt under hammocken.
    I skrivande ögonblick vet jag inte riktigt vad vi ska göra med vårt av porlande sjöar omgivna hus. Söderlund i viken föreslår att vi ska hänga den gamla aktersnurran på huset, köra in kåken till byggfirman i stan och be att få byta till en ny, en som inte läcker.

    Det är mycket man ska hålla reda på nu för tiden. Det har bl.a. kommit en massa trafikmärken som man ska lära sej. Folk ringer till SE och tycker att en del märken är lite noskiga. Det här tex: 
                                                                 Vad föreställer det? Mest tycker jag det påminner om en kyrkport, men det är det inte alls utan det är ett varningsmärke för tunnel! Inte för att jag vill vara petig av mej, men ett minimikrav på tunnlar är väl att dom ska vara ihåliga?
 Det här varnar för stenras:
                                                Egentligen är det väl ingenting att säja om det. Konstnären har ju gjort stenarna ganska bra likt och allting. Men vän av ordning undrar om det inte skulle gå fortare att plocka upp stenarna och köra bort dem än att resa en skylt.
 Sen finns det läsare som undrar vad detta ska betyda:
                                                                                      Vid ett hastigt påseende kunde jag inte upptäcka något annat än ett uppblåst preventivmedel från Gränna. Men expertisen upplyser att skylten varnar för farlig sidvind. 
  Och så ett annat märke:
                                           På förekommen anledning påpekas att detta märke icke varnar för solbadande bystdrottningar på vägen.
  Till sist påpekar en läsare att det nya älgmärket är en skymf mot älgarna. De älgar man kört med hittills har varit ståtliga djur, konungar i faunan. Nu har man gjort en ny skylt där älgen ser ut som om han just blivit utkastad från krogen:
                                                                                                                                         
    Har ni hört den här?
    Herr Olsson hade sparat hela vintern till den Parisresa han drömt om hela sitt liv. Vid återkomsten frågade kamrater på kontoret hur det hade varit.
    — Tja, svarade Olsson, det var synd att man inte var 30 år yngre.
    — Du menar, när Paris verkligen var Paris?
    — Nej, jag menar, när Olsson verkligen var Olsson!