nr 31 1966
■■■ Både Söderlund i viken och Oscarsson på udden och alla dom andra här på ön är överens om att det ur fiskesynpunkt har varit en givande sommar, en sån där sommar när abborrarna nappar, så att man nästan måste gömma maskburken för att dom inte ska hoppa på en i båten.
   Men människan lever inte av abborre allenast, havet kring vår holme är fyllt av så mycket konstiga firrar att det plötsligt har uppstått ett behov av en kortare kartläggning av det rika beståndet. Det får inte fortsätta så här att Söderlund kommer släpande på 13 kilo simpor och säjer att det är lake.
    Var så goda, här följer alltså ett lexikon över våra vanligaste firrar:
    A
    Abborre — tigerstrimmig fisk som lider av en livsfarlig daggmasknarkomani.
    Ansjovis — sånt som alltid blir över när man firar påsk.
    B
    Braxen — simkunnigt grytlock med ögon som Sonny Liston.
    C
    Coccoskattfisk — får man inte varje dag. Personer som uppger sej ha fångat en ska man se upp med. Det har nämligen fångats sammanlagt ett exemplar i Skandinavien i historisk tid. Det skedde utanför Tromsö i Norge. Fisken ser ut som djävulen själv med sina tekoppsstora ögon, om man får tro fångstmannen fast han var norrman.
    D
    Darrocka — shakande sjöjungfru.
    E
    Elrista — är en agnfisk som man sätter på kroken för att få en annan fisk på kroken, ungefär som man numera skänker bort spädgrisar för att få sälja en frysbox.
    F
    Flundra — fisk som Vår Herre kostade på målning endast på översidan.
    G
    Gädda — fångas enligt en omtyckt fiskeanekdot med väckarklocka. Man hugger hål i isen och ställer uret intill hålet. När gäddan sticker opp huvudet för att se hur mycket klockan är, klipper man till den med ett vedträ.
    Gös — en dyr fisk. . . Dyr där för att den är sällsynt, sällsynt därför att den är så svårfångad, svårfångad därför att den inte har lärt sej klockan.
    H
    Havskatt — tongivande spinnfisk.
    I
    Id — dålig matfisk, men uppehåller jämte floden Ob livhanken på korsordsförfattare.
    J
    Judepiga — vad fiskarna vid Kullen kallar Lerskädda för.
    K
    Kolja — en fisk som gör sej bäst om den anrättas och uppätes i båten minuten efter att den har fiskats upp. (Jfr talesättet .njuta kolja på vågorna.)
    Kabeljo — telegrafisk bekräftelse från Finland.
    L
    Lake — bottenfisk som är toppen. Attraktion på fiskauktionerna. (Jfr uttrycket "klubba lake".)
    M
    Makrill — västkustfisk som kommer upp till ytan i randig pyjamas.
    
    N
    Nors — sånt som håvfiskarna i Norrström aldrig får opp hur länge man än står där på Norrbro och hänger.
    0
    Ostron — vaktmästarn, det är nåt som rör sej i askkoppen!
    P
    Piggvar - slätvar som fryser.
    R
    Rödspotta — slätvar som fått mässlingen.
    Ruda — ful fisk i Grönköping med omnejd.
    S
    Simpa — istidsfisk som lever kvar i pur förtjusning över de svenska somrarna.
    T
    Torsk — finns i flera former. Findus brukar vara bäst.
    U
    Ulk — fisk som ser ut som Charles Laughton.
    V
    Vaxholmsströmming — strömming som fiskats vid Möja.
    X
    X-krok — har inte med fiske att göra, men något ska ju folk ha att hänga upp sej på.
    Y
    Yllevantar — utmärkta att ha med på mete, då man förvarar daggmasken i själva vanten och fångsten i tummen.
    Z
    Zugmayers laxtobis — fisk som ställer stora krav på fiskarens tålamod. Det senaste exemplaret togs vid Skagen 1865.
    Å
    Ål — havsrikets svar på dom småländska isterbanden. Luad ål är en utmärkt ålrätt (jfr eng all right)
    Ä
    Vad folk säjer när man berättar att man just plockat upp ett par finfina exemplar av Zug mayers laxtobis.
    Ö
    Öring — lax med miko.
    Östersjön — vatten där Die Heerings sind magerer als die mannekängen.

    För övrigt så höll en gammal dam på att göra Söderlund i viken vansinnig i förra veckan. Hon sa:
    — Varför ska det vara nödvändigt att reparera det där hålet i båten? I vattnet syns det ju inte i alla fall!