25 år har gått, har det hänt nåt?                                 
nr 41  1978 
■■■ Fan, man börjar bli gammal, sa Söderlund i viken en höstkväll i bastun på ön. Det har gått nostalgi i 50-talet redan. Jag tycker det var som i går.
    Vad hände en på 50-talet?
  Jo, Snoddas dök upp i Karusellen och turnerade i folkparkerna med Adenby. Managern körde bilen och Snoddas sjöng. “Han sov i baksätet, men så fort man drog i handbromsen och sparka'n på smalbenen, så sjöng han”, sa Adenby efteråt.
    TV kom, erinrade Oskarsson på udden. Vi var först med TV i hyreskasernen, alla kåkens ungar satt på golvet framför våran TV och jublade åt dockan Lo. Bedrup var TV:s första sportreporter. När han refererade en landskamp i fotboll, led han alla kval i första halvlek, för han var något så banalt som kissnödig. Så fort pipan gick för pausvila, störtade han ner på toa. Där stod det en full polare och viftade med en halvpanna renat.
    — Kom ska du få en sup, sa polarn.
    — Tyvärr, sa Bedrup.
    — De e klart att du ska ha dej en sup, jävla Andy Pandy eller varu heter!
    Jag minns sa Öberg med Pentan, vilka lördagskvällar! Först var det Andy Pandy. Sen var det Perry Como. Sen kom Kvitt eller dubbelt, Hajen, Uncas, Boman och Sigyn Reimers!
    — Sverige fick nya idoler, sa jag. Alla, som visade sej i rutan två gånger, blev idoler. Fast Leo Ranaleet, metrologen, måste visa sej tre för att breven skulle börja komma. Han bröt på utländska.
  Volmer Sörensen, sa Pettersson med Archimedesen, undra vad han gör i dag? Han sände från Tivoli i Köpenhamn.
  Ria, sa Söderlund i viken, hon blev idol på att vinka baklänges.
  Humle och Dumle, sa Oskarsson på udden. Hela Sverige undrade hur programmet gjordes. Det var nästan lika spännande som det här med Balderson.
  Man tycker att det är som i går, sa Öberg. Ingemar Johansson slogs med Floyd Patterson, Boris Pasternak fick Nobelpriset och Hedlund i Rådom stod in för rätta för misstänkt fel deklaration.
    Motboken dog, sa Pettersson med Archimedesen. Vi låg 40 man i ett bergrum ute i havsbandet när spriten blev fri den 1 oktober. Öns fiskare åkte in till Nynäshamn och köpte kröken åt hela förbandet. Den natten hade inte Kustartilleriet den beredskap som generalerna inbillade sig.
    Porrvågen började anas redan då, sa Söderlund i viken. Ulla Jacobsson visade tuttarna i “Hon dansade en sommar”. Jag vill minnas att det var en massa studenter i vita mössor med i filmen, vilket förvånade fransmännen när filmen gick upp i Paris. Recensenterna i France Soir och La Dimanche undrade varför tjejen var omgiven av alla dessa charkuteribiträden.
    Den hårda nordosten pep i skorstenen på bastun där fem svettiga gubbar mindes sitt 50-tal, Kejneaffären och Haijbybråket, Vilhelm Moberg och hans krig med “ordsnokarna” med Ebbe Reuterdahl i spetsen som var upprörda över att Ulrika i Westergöl sagt ordet K i “Utvandrarna”. Vi mindes Karusellen där alla som ramlat ner från sjunde våningen och klarat sig fick sjunga Zeppelinarvalsen. Vi mindes den första sputniken som rundade jorden, “Världen är så stor så stor, sate satelliten”. Vi mindes Helanderaffären, alla de anonyma breven i samband med biskopsvalet, skrivna av samme man på femtioelva olika skrivmaskiner
    — Haldaleluja, som någon vitsare sa.
  Och så stängde dom Suezkanalen, och så blev det revolt i Budapest och så la dom ner Aftontidningen och så hoppade Benke Nilsson över 
2 meter i höjd, och så blev Filmjournalen förvandlad till Bildjournalen och alla artister som där lanserades 1958—59, dom sjunger än, Gunnar Wiklund, Lasse Lönndahl, Lill-Babs, Siw  Malmkvist, Ann-Louise Hanson, Carli Tornehave.
    Snart 20 år sen och ändå som i går! 
    Vi la på ett par vedträn till, för nordan låg på så att det nästan var tji att komma över 80 grader.
    Och vi sa oss, att gamla det blir vi inte förrän vi börjar leva kvar i vårt 50-tal och försummar att gå upp i nuet.
    Om vi i stället skulle försöka erinra oss vad de senaste 20—25 åren givit svenskarna i allmänhet?
    Idoler? Har vi fått några nya? Hasse å Tage? Ne,. dom debuterade på 50-talet. Carl Gustaf? Tok, han kom redan på 40-talet, var storstjärna redan 1951. Pekka Langer? Nej, han debuterade 1952.
Dom enda nykomlingarna är Magnus och Brasse! 
    Tekniska framsteg? Plasten? Nej, den kom i skarven mellan 40- och 50-talet. TV? Kom ju på 50-talet ju. Automatlådan? Fanns redan på 40-talet. Transistorapparaterna? Fanns redan på 50-talet. LP-skivor? Dom kom just under 50-talet.
    — Vafan, sa Pettersson med Archimedesen, har vi inte kommit på något nytt under 25 år?
    Nej det ser inte så ut.
    Vi släckte i bastun och tassade upp till stugorna över berghällarna i den vindpinade oktoberkvällen och nödgades konstatera, att 25 år har gått av våra liv och det enda som hänt oss är Magnus och Brasse och teflonstekpannan.
    Men det är ju alltid något.