Nu är lönsamhetsdårarna i farten
                                       
nr 34  1977 
    Man sitter på sin holme i sensommaren och blir förbannad på lönsamhetsdårarna. Vilka är då lönsamhetsdårarna? Jo, det är dom som håller på att förstöra hela Sverige.
    Utanför min veranda vrålar den motoriserade glasskiosk förbi som sköter Waxholmsbolagets trafik mellan öarna. Vintertid har vi riktig Waxholmsbåt, en sån där med skorsten, för de motoriserade glasskioskerna kan inte bryta is hur mycket de än vrålar.
    Varför har vi inte mer än ett fåtal av de gamla hederliga Waxholmsbåtarna kvar? Svar: Dom är utrotade, utdömda av lönsamhetsdårarna.
    Lönsamhetsdårarna, dessa anonyma manipulatorer som sitter i sina kammare med elektronräknare och bestämmer hur vi ska ha det i samhället, har tagit död på söndagsbrevbärning, på söndagsöppet i mjölkbutikerna, på lokaltrafik med järnväg, på konduktörerna på bussarna, på restaurangvagnarna vid SJ, på kvartersbutiker och närservice och ditten som datten.
•   Folkhemmet blir alltmer utbyggt, men ju bättre vi får det, desto sämre blir folkhemmet att bo i.
    Det är lönsamhetsdårarnas fel.
    Nu slår lönsamhetsdårarna till mot skärgården. Lönsamhetsdårarna har räknat ut åt bensinbolagen, att bensinstationerna i skärgårdens båthamnar inte längre är lönsamma. De ska dras in, en efter en. På 30-talet och 40-talet, när det knappt fanns någon bensin att sälja, fanns det båtmackar på snart sagt varenda udde. På 50-talet byggde man ännu fler. Men i dag, när vi har flera båtar än någonsin i skärgårdarna, snart 700 000 fritidsbåtar, då lägger man ner mackarna! En varvsägare jag känner utanför Dalarö skrev till ett bensinbolag och anmälde sitt intresse för att öppna en mack för att serva sina kunder. Var bensinbolaget piggt på att hålla med pumpar och ponton?
    Det vet inte varvsägaren, för han fick aldrig något svar på brevet.
•   Bensinbolagen lyssnar nämligen inte på båtägare, skärgårdsbor och varvsägare. De lyssnar bara på lönsamhetsdårarna som fått för sig att båtbensinstationer inte kommer att vara lönsamma i framtiden.
    Nu är det så, att lönsamhetsdårarna har en benägenhet att uppträda som ett koppel jakthundar som jagar en mager räv i timmar utan att se de feta hararna de passerar på vägen. Lönsamhetsdårarna tror därför att det är en sorts människor som köper bensin på båtmackarna och en annan sort som köper bensin på landbackens mackar. Om lönsamhetsdårarna inbillar sig det, så borde det väl finnas någon på bensinbolagen som begriper att så är det inte. Någon på bensinbolaget “Pumpen” borde förstå, att i det ögonblick “Pumpen” drar in sina mackar i skärgården, så att Söderlund i viken, Oskarsson på udden och jag inte kan köpa bensin till våra båtar, så kommer vi inte heller att handla bensin till våra bilar hos “Pumpen” utan välja ett annat märke.
    Än så länge är de flesta bensinmärken representerade med mackar i skärgården. Men det bolag som drar in sina båtmackar ska veta att 700 000 båtägare kommer att bojkotta deras landmackar!
    Lyssna ni på era lönsamhetsdårar som står där och mässar framför sina diagram, tabeller och kalkyler, men passa er noga. Den svenska fritidsflottans skeppare har ögonen på er!
    Det där problemet angår mej inte, sa Öberg med Pentan när vi kom att språka om det. Jag har gått in för att driva min båt med vindkraft.
    — Det har jag inte hört Fälldin säja något om, sa Oskarsson på udden.
    — Men det går lik förbannat, sa Öberg. I går var jag uppe i fem knop.
    När vi skulle titta på underverket, visade det sig att Öberg helt enkelt skaffat mast och segel till båten, en lång aluminiumstör och två lakan.
    — Det var väl dyrt det här? sa Oskarsson.
    — Två lakan, sa Öberg.
    Man skulle kanske gå över till ånga, sa Söderlund. Vindkraft är nog bra, så länge det är vind, men blir det stiltje kan man känna sej blåst. Jag känner en polare på Utö som byggt en ångbåt på 4 1/2 meter. Den går sju knop på björkved. Och vill man hetsa upp den till åtta knop är det bara att elda den med gummi. Den älskar gummi som utvecklar en sagolik hetta när det brinner. I förra veckan körde han om fiskare Boman genom att slänga in en stövel i pannan. Men bäst går han på bitar av gamla bildäck.
    — Att elda den svenska fritidsflottan med gamla bildäck som ligger och skräpar i naturen, sa Oskarsson, det skulle inte ens lönsamhetsdårarna kunna ha någonting emot. Vad säjer du Söderlund. ska vi skaffa ångpanna till båten? Jag har femton gamla däck i vedbon.
    — Har du sagt'et så, sa Söderlund.
    Alle man på däck!