Vem döpte de tiotusen öarna?
                                                
  nr 32  1964          

■■■ Det är festligt med öar. Det finns 10.000-tals öar i Stockholms skärgård och det som är festligt med dom är att alla har namn. Varenda liten knota i plurret har fått ett namn som högtidligt satts på pränt av sjökartverket hur tokigt det än är.
  En del öar heter så tokigt så att man blir nyfiken på vem som, har döpt dem.
    Vem var det tex. som bestämde att en grupp av kobbar strax söder om Biskopsön i Byttafjärden skulle heta Skitkobbarna? Och när var det i så fall?
  Vem var det som bestämde att en ö öster om Biskopsön skulle heta Sjölandersbådan? Var de Sjölander själv och vem var i så fall Sjölander?
  Vem var det som bestämde att den lilla kobben nordost om Nämndö skulle heta Kuku? Var det månne någon som råkade komma på drift med sin farkost just i dessa vatten och sedan blev driftkuku i hela södra skärgårn?
    Vi får tacka våra förfäder för vad de uträttat. 10.000 kobbar döper man inte i en handvändning. De gamla skärkarlarna måtte ha haft ett helsikes huvudbry. Jag kan se framför mej hur Ö
sterman och Sjöblom och dom andra gubbarna satt i sina vindpinade 1600:tals stugor och sa:
    — Fy farao vad dä blåser. I det här vädret törs man inte gå ut med båten. I går blåste dä omkull ett flaggskepp som hette Wasa på Stockholms ström, så dä ä bäst man håller sej inomhus. Men nåt måste vi väl göra. Fram med sjökortet, gubbar, så döper vi lite holmar så länge!
    Visst hade dom fantasi, dessa gubbarna Hedenhös. Fast en del holmar döpte dom så konstigt, att sena tiders seglare ingenting förstår. Någon förklaring till de egendomliga namnen står inte att få. Förklaringarna tog Hedenhösarna med sej i graven. Titta t. ex. på sjökortet över farvattnen mellan Långviksskär och Sandhamn, Att man döpte holmarna till Pojken, Flickan, Draken, Pullan och Jönson kan man förstå, men mitt i alltihopa ligger det ett skär som heter Fnalten. Vad är en Fnalt? Jag har frågat Söderlund och han begriper inget heller.
    — Men, säjer han, det kunde väl inte gå på annat sätt när gubbarna hade 10.000 holmar att döpa och fantasin tog slut. Tittar du norr om Långviksskär, finner du tecken på att gubbarna tappar sugen ordentligt. Där ligger det en kobbe som heter Namnlösen.
    I brist på fakta så går det en massa historier i skärgårn om hur somliga holmar fått sina namn. Mitt i Gränöfjärden ligger en stenholme vars enda vegetation utgöres av en enda kraftig tall. Och den holmen heter Skomakarskeppet. Och om det berättar sägnen, att en skomakare hade varit på Små-Dalarö och dansat och fått lift hem till Tyresö av en piga som hade eka med sej. Pigan ville att skomakarn skulle hjälpa till med rodden, för det är en ganska dryg bit över fjärden. Men skomakarn ville inte ro, han ville hellre vänslas med pigan. Då blev den handfasta pigan blixtförbannad lade till vid Stenholmen med den ensliga tallen, knuffade i land skomakarn och stötte ut igen. Sätt segel på tallen och segla hem bäst du kan! hojtade pigan utifrån sjön och rodde hem ensam.
    Det hände att Hedenhösarna hade lite för mycket fantasi ibland. Skäret, Kroknäsan vid Huvudskär ser inte precis ut som någon kroknäsa. Ålnacken norr om Utö är inte heller lik någon ål, Julbocken i Norstens skärgård ser inte ut som någon julbock, Kofoten i Nämndöfjärden ser mera ut som en disponentfot i Scholls väntrum och Simpskallen i Gränöfjärden är inte mer lik än Simpskalle än jag. Fast det räcker, säjer Söderlund.
    Och när fantasin tröt satt Hedenhösarna där igen och plankade varann. Hittade dom på nåt fiffigt namn på en kobbe i norra skärgården, så apade Hedenhösarna i södra skärgårn genast efter. Det är därför det finns femton-tjugo holmar som heter Kråkskär och lika många som heter Kalvskär.
    Hurra ropade småttingarna häromdan när vi landsteg på en holme som heter Saltkråkan. Men barnens besvikelse blev stor, varken Tjorven eller Båtsman var hemma. Vilket till en del beror på att TV-seriens Saltkråkan inte heter Saltkråkan på sjökortet utan Norröra och ligger i norra skärgårn.
  Man kan, alltså göra bort sej i skärgårn. Säj aldrig till en skärgårdsbo att vi ses på lördag. . . Då kan det hända att han sitter på holmen Lördagen och väntar förgäves på er och undrar vad det kunde ha varit som ni önskade språka om där. Det finns massor av holmar som heter Lördag i skärgårn. Och massor som heter Fredag. Utanför Dalarö och norr om Ormingelandet t. ex. i de senare farvattnen finns det t. o. m. en kobbe som heter Tisdag.
    Det kan vara bra att ha almanacka med sej om man ska hitta i skärgårn.
    Alma ja, Vem var hon? Jag menar den Alma som gav namn åt Almagrundet och Almas grund. Jag har ofta tänkt på det fruntimret och tänkt på henne med medkänsla. För Almagrundet ligger så långt ut till havs, att det är knappt att svenska pengar gäller. Vad hade Alma där att göra? Numera är det platsen för en fyr som man måste hitta om man ska in till Sandhamn och Stockholm. Det är där Gotlandruntseglarna sätter in spurten inför målet i Sandhamn. Det är där som svenska pressbåtar möter Krusse för att om möjligt hinna ta några bilder innan de blir rammade av poliskryssarna.
  Som, sagt, vad hade ett ärbart fruntimmer på detta grund att göra? Var Alma en fönsterputserska som skickats ut för att blanka linserna på fyrskeppet? Eller var Alma en skuta som gick på grund just här?
    Saken tarvar en utredning. Ni som har fakta i målet kom med tips. Märk kuvertet Ö.