Än lever Falukorven!
             
nr 4  1963   
■■■ Folk säjer, »Jag har slutat äta korv efter det där TV programmet om korvtillverkning.» Men det är bara som folk säjer. Folk har inte alls slutat, Folk äter lika mycket korv som före TV:s demonstration av hurusom mindre nogräknade korvmakare stoppade trynen och örsnibbar och grisknorrar i korvarna.
    TV:s skildring gav verkligen korvkonsumenterna en chock. Man fick nästan för sej, att i Delsbo och S:t Tropez där dom slåss med korv, där är dom  ganska omoderna. Det moderna och mera effektiva sättet att ta död på sina antagonister föreföll vara att bjuda folk att äta korv.
    Men mandom mod och morske män bor minsann i gamla Sverige än. Det falukorvskonsumerande svenska folket ser döden i vitögat och käkar vidare. Konsums stora charkuterifabrik i Stockholm säjer:
    — TV-programmet förorsakade inget köpmotstånd mot korven. Vi tillverkar f.n. cirka 5 ton Falukorv om dagen och siffran bara stiger. Möjligen trodde vi att något litet köpmotstånd skulle drabba julkorven eftersom programmet om korvmarodörerna råkade komma strax före jul. Men inte då! Julkorven slog alla rekord den här julen,
    Och ledningen för Metro, den stora butikskedjan i Stockholm, säjer:
    — Vi säljer omkring 3 ton Falukorv om dagen precis som förut. Försäljningen av korv som heter vad den är, Falukorv och Bräckkorv, har inte påverkats av TV programmet. Mera mystiska korvsorter, Specialfalu, Morsfalu och allt vad de heter, röner förmodligen ett visst köpmotstånd i dag. Men därom vet vi inget, för vi har aldrig brytt oss om att föra de sorterna.
    Än lever alltså falukorven, den riktiga Falukorven!
■   Jag pratade med Hasse Ekman och bad att få säja grattis till hans debutprogram i TV. Både press och tittare strödde ju välförtjänta rosor dagen efter. Hasse sa:
    — Tack. Det kändes skönt att ta göra ett genombrott igen på gamla dar.
    — Fått smak på TV? Flera program?
    — Jag vet inte om jag vågar. Att göra entimmesprogram i TV med bara ett par dagar i studion, det är som att spela på lotteri. Det kan bli bra och det kan gå illa. Den här gången gick det gudskelov vägen. Lite längre studiotid vill jag allt ha, för de här var ruskigt och nervöst, all gammal filmrutin till trots. Bristen på ateljéer är visst svår att få bukt med. Den har tvingat t.o.m. en sådan ringräv som Åke Falck att bilda eget produktionsbolag och hyra in sej i en privat ateljé för att kunna arbeta i lagom tempo. 
■   Brun som en neger efter stärkande semester på Kanarieöarna är Jack S, Kotschack i stan igen. Han sa till mej:
     — Det var struntprat det där du skrev om mej och Allan Alopaeus, raggamorsans finansiär. Vi planerar inget importbolag och inget motell tillsammans. Jag känner inte ens karln. Däremot planerar jag en »Country club» i Stockholms närhet tillsammans med mina amerikanska vänner. . . Just nu driver jag Svenska AB Washmobile, som säljer maskiner för automatisk biltvätt, och Lancia Import AB som importerar Lanciabilar. Mellan varven skriver jag en bok om Radio Nord och planerar en film om det äventyret i etern.

    Blandade karameller
    Hört i veckan; 
   Det är med livet som med Sibirien, man kommer aldrig levande ifrån det. 
■   Snoddas sjöng Flottarkärlek i Hylands hörna. Äntligen en låt som inte skrivits av Beppe Wolgers! 
   När slutsignalen ljöd i matchen Sverige—Norge, sa vi: Fantastiskt, en hel match och ingen felsägning av Bedrup. Då sa Bedrup: Jaha, mina
     vänner, det blev 2—2 i går och 8—1 i dag. Del blir totalt 10—1 det! Still going wrong!