Detta får världen veta om Sverige...
          

nr 5  1969
■■■ Tusentals affärsmän världen runt får i dessa dagar en liten låda från Sverige. Den är gul och den är blå och den som nyfiket gluttar under locket får veta, att Sverige har tio vargar i trafik, 200 björnar, 2 000 bävrar, en kung som bär sten i Falu gruva och en massa arbetare som är satta på omskolning och håller på att lära sig att korta barr betyder gran, långa barr tall.
  Information om Sverige kan spridas på mångahanda sätt och detta med den lilla blågula lådan hör absolut inte till de tråkigaste. Bakom sagda låda står den pigga informationstidningen Sweden Now som görs hos Industria.
    Lådan har sex fack.
  Fack 1 har rubriken “Synd” och vad hittar vi där? Jo, ett naket fruntimmer som just avfyrat en klackspark. Hon har med tanke på exportländernas känslighet täckts med svarta band på väsentliga punkter och framträder därför som en lillsyrra till von Döbeln med nedhasade bandage. Om sexuella attityder, om svensk sexundervisning, utomäktenskapliga barn, familjeplanering och ett som ett annat berättar Birgitta Linnér i en något seriösare skrift, utgiven av Svenska Institutet.
  Fack 2 bär rubriken Socialism, redogör för Saltsjöbadsavtal, omfattning av statligt och kooperativt företagande i Sverige samt Hasseåtages visa “Älskade son, så bra att du kom” i engelsk översättning “Oh, Baby Dear we’re so glad that you’re here”.
  Fack 3 bjuder på en verklig service för våra utländska vänner. Där finns ett helt ark gummerade lappar att sätta bakpå de kuvert man skickar till Sverige. På lapparna står det: “Såskopp, det här brevet ska besvaras omgående!” Vi är internationellt beryktade för att slarva med brevsvar, nämligen. Vidare ger man i detta fack exempel på historier som svenskar brukar skatta ihjäl sej åt.
    Den första handlar om damen som parkerade bilen utanför en butik och fann en lapp på vindrutan när hon återvände. Hon körde raka vägen till polisstationen och skällde ut vakthavande konstapeln.
    — Snälla damen, sa polisen. vi har inte satt nån lapp på rutan.
    De gick tillsammans ut till bilen, konstapeln tog lappen, läste och log. Där stod “Välkommen till Frälsningsarmén”.
    Den andra handlar om nämndemannen som tröttnade på förhandlingarna i ett tjuvfiskemål och somnade in. Han väcktes av domaren och tillfrågades om sin syn på brottet. Han harklade sej och sa:
    — Vi får väl döma karln till förlust av redskapet.
    Då garvade rättssalen, för medan nämndemannen hade sovit hade man hunnit en bra bit in på ett faderskapsmål.
  Fack 4 erbjuder information om svensk neutralitet och inte bara information utan även service i form av klisterlappar att sätta på väskan för personer vilka ämnar söka politisk asyl i Sverige. Det gives lappar för amerikaner som ogillar USA, ryssar som ogillar Sovjet och fransmän som inte står ut med de Gaulle etc.
  Fack 5 med rubriken “Wilderness” gömmer på nåt som måste fylla ett länge känt behov, det första bildbeviset för att det dräller av isbjörnar på Stockholms gator. Det är också här som uppgifterna om antal vargar och havsörnar förekommer. Vi har 5OO.000 harar i landet och 200.000 rävar. Hur man fått fram detta vet vi inte, men redaktionen på Sweden Now har väl varit ute och räknat.
  I fack 6 får man slutligen veta hur det går till att prenumerera på Sweden Now. Varför ska de här affärsmännen utomlands göra det? Jo eftersom gubbtjyvarna handlar med svenska varor, så ska dom berätta om landet som producerar varorna i Sweden Now. Det är en rimlig kundservice. Folk som säljer Vermouth brukar kunna berätta om Italien, folk som säljer Mercedes brukar kunna berätta om Tyskland. Men dom som säljer dalahästar i Tanganyika, Volvobilar i Sydafrika, Moraknivar på Nya Zeeland, vad vet dom om Sverige? Jo att vi har tio vargar, 200 björnar, en kung som jobbar i gruvsvängen blondiner med svarta bandage och anekdoter som är 38 år gamla, men det måste finnas mycket, mycket mer att berätta.