Dragen vid näsan? Jag? 

nr  15 1966

    Den 1 april vaknade man klockan sju på morron och smög sej skräckslagen ur sängen. Men det låg inga isbitar i tofflorna. Bra! Inga skorpioner i morgonrocksfickan. Bra! Ingen groda som hoppade ur tekannan. Bra!
Ingen ilsken katt i brödburken. Bra! Ingen hade dragit loss kablarna från tändstiften i bilen. Bra!
    Full fart in mot stan!
    Men mitt på Norrviksvägen hände det. Det är Sveriges mest misskötta väg. Den går mellan Barkarby och Tureberg och tillhör visst både staden och länet. Parterna lär enligt uppgift ha grälat i många är om vem som ska sköta under- hållet. Under tiden ökar trafiken och potthålen i kapp. Mitt på Norrviksvägen stod en polis och räckte norra kardan i vädret.
    — Goddag, sa konstapeln.
    — April, april sa man genom den nedvevade rutan.
    — Det är 90 i dag, sa konstapeln. Ni höll 100!
    — April, april! sa man.
    — Som sagt... 90, sa konstapeln. Erkänner ni att ni höll 100?
    — Visst, sa jag. Men berätta en sak för mej. Att ni fått tag i så pass naturtrogna uniformer är skickligt bara det, men hur i herrans namn fick ni dom att låna ut polisbilen?
    — Min herres namn? sa polisen och skrev i ett block.
    — Och riktiga blanketter också! Fantastiskt! Olsson utan h men med två s.
    — Det kommer säkert ett meddelande, sa konstapeln.
    — Inte mej emot, sa jag, ni är då för humoristiska av er.
    Hejsan!
    Det är Inte klokt, att studenterna orkar vara så lustiga mitt i all examensmödan.
    Inne i stan fortsatte studenthumorn. På tidningshuset vid Torsgatan satt den när skylten:
Till tidningens personal!
Presstödet utdelas idag kl. 10.00 i personalkontorets kassa.
Medtag legitimation.
     
På Sveriges Radios stora stressbunker vid Oxenstiernsgatan satt den här:
Meddelande till våra anställda. 
P.g.a. åtstramningar i driftsbudgeten kommer samtliga personallöner att fr.o.m. innevarande lönetermin reduceras med 18 %. För nyanställd personal gäller särskilt stränga villkor.
Efterhör närmare detaljer hos fr. Ohlsson, personalkontoret.

     
På apoteket satt detta anslag:
Meddelande till allmänheten. 
Enligt nya läkemedelsförordningen är apoteken skyldiga att inbyta gamla medicinpreparat mot nya. Det är av stor vikt att allmänheten utnyttjar denna möjlighet, för undvikande av de faror som gamla preparat kunna innebära.

     
Och när man slutligen skulle stövla in på banken för att ta ut slantar till en liten vårlunch, möttes man av detta: 
Till den ärade ALLMÄNHETEN
I reklamen erbjuder vi oss idag att hjälpa eder med betalningen av Edra räkningar. Tala med vår kamrer, som gärna står till tjänst med ytterligare upplysningar.
Välkommen in!
BANKEN

    Som sagt, studenterna är då för roliga.
    Men även allmogen kan vara rolig. Man annonserar en cykel med O Hoj-hoj i stället för O hoj bara därför att det rör sej om en tandemcykel, det är ju ganska väl funnet. Det öppnar ju perspektiv för framtiden.
 •   O boy-boy, sa flickan som fick tvillingar.
 •   All right-right, sa han som fick två rätt på tips.
 •   Ack, nej-nej, sa flickan när de siamesiska tvillingarna friade.
 •   I natt jag drömde blott om dej och dej, sa han som sjöng in en stereoplatta.
 •   God natt-natt, sa han som låg i mellanslafen på sovtåget.
     Vårvindar viskade, en sol bak dis förgyllde den strama högtidligheten när abborren Oskar från Jämtland under värdiga former begravdes i all stillhet ute på Mälaröarna. Det var Oskar, 308 gram, som i dött till- stånd smugglades in i den årliga fisketävlingen på Börjesjöns is i Rissna. Fångstmannen misstänktes dock för fusk. Oskar skickades till sötvattenslaboratoriet i Drottningholm som konstaterade att en dödare abborre
än Oskar finns inte. Fångstmannen erkände bedrägeriet. 0skar jordfästes under värdiga former. Man läste över honom och sa, att »av rom är du kommen och alla vägar bär till Rom» varpå de tre skovlarna slam östes över stoftet. Sist sjöng församlingen psalm 543:5:
 »Domare, jag är ej färdig, 
Att för dina blickar stå. 
Fader, nåd! Jag är ej värdig 
Att de sällas krona få. 
Ofta fängslad utav världen 
Har jag glömt mitt sanna väl, 
Lyckan, lustarna och flärden 
Hava rått uti min själ.»
     I strömmen av dessa hejdlösa aprilskämt dyker också den eljest så seriösa facktidningen Moderna transporter upp. I en artikel säjer tidningen: »Vad är en lifter? En reachtruck? En staplare? En stödbenstruck? En lyfttruck? Förvirringen i nomenklaturen kring de interna transporternas truckar är total. Moderna transporter har här tagit initiativet till en standardisering av nomenklaturen.»
    Vad är det då för benämningar som MT hittat på för dessa truckar? Jo, här ett axplock:
•   Plattformslyfttruckar
•   Staplingsståtruckar
•   Stödbensklämledtruckar
•   Stödbensstaplingsklämledtruckar
•   Skjutmastkransittruckar
•   Stödbensgaffelståtruckar
    Tidningen tror mycket på »detta förslag till nomenklaturstandard, som kommer att tillämpas i tidningens egna spalter och som vi i tidningen hoppas skall vinna spridning också utanför tidningen».
    Hoppas kan man ju alltid göra.