Gratta kungen, är lättare sagt än gjort!
nr 41  1972
    
Det är dags att säja grattis till kungen som fyller 90 i rappet. Tidningarna uppmanar folk att sända skriftliga hälsningar till slottet. Expressen har tom en kupong som man kan fylla i.
    Men att gratta Kungen är lättare sagt än gjort. Hur skriver man? ringer folk och frågar.
•   Den alltid lika servicesinnade avdelningen Mummel i kön har sett det som en hjärteangelägenhet att hjälpa till härvidlag. Redan när kungen fyllde 70 minns jag att människor vände sej till Mummel och bad om hjälp med hyllningstelegrammen. Det är ju inte lätt att så där på stående fot ge läsarna tips till rim per telefon. Jag minns att vi till slut kände alla påringningar som en press. En småhantverkare på Döbelnsgatan hade hört att kungen skulle fira födelsedagen på Stenhammar, hos prins Wilhelm, och ville ha hjälp med ett trevligt telegram dit. Vi föreslog:
    Om Du hör nåt i luften som surrar är det magen på långe Wilhelm som kurrar.
•   Småhantverkaren, som uppenbarligen var ute i sann rojalistisk anda, dängde på luren så att hela Döbelnsgatan skakade. Jag misstänker att han aldrig sände telegrammet.
    Helst vill vi förhindra ett upprepande av denna telefonterror, och vi resonerade oss fram till att det är bättre att förekomma än att förekommas. Därför tar vi här tillfället i akt, att föreslå ett knippe glada rim som kungen säkert skulle uppskatta. Rimmen står gratis till fogande, var så goda hugg för er!
    Vill man gratta kungen, men samtidigt markera att man inte drivs av någon fånig otidsenlig underdånighet, kan man skriva:
    Inte för att jag är tvungen, men de e klart man grattar kungen.
•   Vill man anslå en lite kamratlig ton, så kan man välja ett sånt här telegram:
    Tjenare kungen, håll i dej i tronen, ty mandroms leve skakar nationen.
    Önskar man understryka att man tillhör Republikanska klubben eller är nära vän och sympatisör till Nancy Eriksson och andra republikivrare, så passar det kanske med detta:
    Grattis, trots allt, till monarken, den ende som aldrig får sparken.
    Kanske lyster det någon att anspela på kungens hobbies. 
Exempelvis: En mer forskande kung man sällan såg, länge gräve vår Arkeolog
Eller: Och se det snöar, snart är det vinter gud bevare vår kung och hans hyacinter 
Eller: Länge leve Gustaf Adolf den sjätte du är rhododendronodlingens jätte!
    Sen visar det sej att dagspressen har ställt till med tävlingar, där läsarna ska föreslå hur kändisarna ska formulera sina hyllnings telegram. Av de förslag som hittills kommit in, kan man utläsa att svenska folket har det svårt med rimkonsten.
    Får man ställa upp utom tävlan med några bidrag i all blygsamhet?
•   Telegram att avsändas av statsministern: Skickar champis, fem buteljer, i hopp om muntrare konseljer.
•   Telegram att skickas av hans kunglig höghet kronprinsen: Varför plåga mej med plugg? Farfar är en finfin knug.
•   Telegram att avsändas från Pekka Langer: Ett fyrfaldigt leve för Hans Majestät Honungen!
•   Telegram från Eric Sandström, Sveriges Cykelradio: Jag stannar min Crescent och bugar till marken av vördnad och aktning för gamle Monarken
•   Telegram från TV-idol: Grattis kungen och kom ihåg att jag heter Bo Holmström, godnatt.
    Det är ett problem detta med gratulationstelegram. Svenska folket har alltid haft svårt för sånt. Någon har sagt att den mänskliga hjärnan börjar fungera i samma ögonblick som man föds och upphör att fungera i samma ögonblick som man reser sej upp för att hålla ett middagstal.
    Denna gamla sanning gäller även för de ögonblick i ens liv då man sätter sej ner för att tota ihop hyllningstelegram eller skriva något roligt i gästböcker.
    Människor som sitter på telegrafen och tar emot svenska folkets lyxtelegram kan vittna om saken. Av 1 000 lyxtelegram lyder drygt 600 “Om du hör nåt i luften som surrar”. I resten står det “Hej hopp under filten, om nio månader kommer pilten”.
    Sen är vår fantasi slut.
    Men inte riktigt ändå. Folket kan ett rim till. Det lyser emot en från de fullklottrade väggarna i alla Sveriges militära utedass. Bland alla kappsejsade rimförsök hittar man alltid ett par rader som har både rytm och rim. Det spelar ingen roll i vilken landsända militärdasset ligger, rimmet finns där inristat. Det lyder:
“Goethe var en stor poet men inte skrev han, när han sket”
    Det är folkets tredje rim.
    Från kungliga rim till militära dass kommer jag därmed osökt in på en annan fråga, som tycks ha sysselsatt folks tankar denna vecka: Kan man odla tulpaner i tidningar?
•   Det råkade vara så att Pekka och Bibi Langer hade Nils Linnman på tråden i morgonradion och man språkade om, huruvida det var tillåtet att tömma landställets torrdasstunnor i blomrabatterna eller inte. Man får ju vara aktsam om grundvattnet. Under samtalets gång nämndes att man kan nå goda odlingsresultat genom att gräva ner alla gamla tidningar i jorden.
    Herrskapet Langer hade hört att tulpanerna skulle växa alla tiders i gamla tidningar. Herr Linnman tycktes dock ställa sej mera tvekande till saken.
    Och sen har läsarna ringt hela veckan för att höra vem som har rätt.
•   Jag har bara ett svar: Det är klart att man ska gräva ner sina tidningar. Det mår blommorna bara bra av. Fast det ska helst vara kvällstidningar. Det står mest dynga i dom.