Mysteriet med den försvunna sömmerskan!

nr  43  1974
■■■ Att hitta sömmerskan som gav upphov till uttrycket “sömmersketips” var lika svårt som att få en tolva på tips. Eller tretta som det väl heter nuförtiden.
    Tipstjänst fyller 40 år och jag tänkte att man skulle högtidlighålla dan med sömmerskan.
  I Pelle Holms uppslagsverk “Bevingade ord” står det på sidan 326: “Sömmersketips: efter en sömmerska i Eskilstuna som råkade skriva ihop en tipsrad med 12 rätt till tipsomgången den 9 augusti 1936 och därmed vann kr 54.451:34 (Eskilstuna-Kuriren 12 aug. sid. 7).”
    Jag for till Eskilstuna, klev in på därvarande Kurir och slog i arkivet. I Eskilstuna Kuriren för den 12 aug. 1936 står det på sidan 7 inte ett ord om någon sömmerska med tolv rätt. Däremot står det en massa om den pågående sommarolympiaden i Berlin. Kurirens utsände Carl Adam Nycop har signerat två artiklar. Över den ena står rubriken “Tandberg slog neger”. Den andra artikeln handlar om Jesse Owens fenomenala 10,2 på hundra meter och Nycop har en förklaring till fenomenet, nämligen att negern har samma hävstångsben som antilopen. Sportjournalistiken gick till grunden med saker och ting på den tiden.
    Men inte ett ord om sömmerskan med tolvan.
    Aber doch ... den 15 augusti hittar man mitt bland de svarta rubrikerna från rättegången med Salaligan en enspaltig artikel, som berättar om tipsvinsten. Ett familjebolag i Eskilstuna, som satsat kr 1:25 på fem rader, har fått in en tolva. Bolaget omfattar en anställd vid Bolinder Munktells plåtslageriverkstad, dennes hustru, dotter, dotterns fästman samt dotterns fästmans syster. Det var dotterns rad som gick hem.
    Mera berättar inte Eskilstuna-Kuriren. Inte ett ord om vinstens storlek, inte en rad om någon sömmerska.
■   I arkivet på tidningen Folket finner man dock i det gulnade augustilägget för 1936 att en sömmerska på Åsgatan i Nyforsområdet tippat en tolva! Aha, nätet dras åt!
    Men oppe på redaktionen i samma hus sitter gamle sportredaktören Walter Ångman och skakar på huvudet. Han är född Eskilstunapojke, har jobbat i hela sitt liv i Eskilstuna och ägnat decennier av möda åt stans idrottsliv.
    Men någon sömmerska som skulle ha tippat en tolva 1936 har han aldrig hört talas om. Allt annat kommer Ångman ihåg. Den svenska tippningen föddes ju i Eskilstuna. Det var grabbarna i Tunafors Sportklubb som började med tips 1926. Basen för klubbens tipparfirma var målvakten Erik “Noa” Andersson. Han tryckte tipslappar hos stadens socialisttidning och höll på i tretton veckor innan stadsfiskalen stoppade verksamheten. Men då hade Tunafors tjänat en grann slant, minns Ångman.
  Tippningen blev nämligen en feber, inte bara i Etuna, utan det kom lappar från hela Sverige, t o m Norge. Första veckan handlade det om 372 lappar a 50 öre. Näst sista veckan slog man rekord med 10.036 lappar och sista veckan var inte pjåkig den heller, 9.832 inlämnade tips. Noa skötte tipsbolaget från ett fik på Smedjegatan 25 ända tills det blev åtal och böter. 
    Tunaforspamparna fick böta 195 kronor var och tipparna sörjde bolagets hädanfärd, för många hade håvat in feta vinster. Den 24 oktober var det en ensam jobbare som kvitterade ut 4.450:20, mer än en årslön för en jobbare på den tiden.
    Walter Ångman kan allt om tippningens historia. Men någon sömmerska minns han inte. 1934 övertog ju Tipstjänst verksamheten och Hjalmar Olsson, som var fickknivsfabrikör i stan, blev ombud. Du kan ju fråga Gunnar, grabben hans, om han minns nån sömmersketolva, föreslår Ångman. Gunnar brukade hjälpa farsan med att sortera kuponger.
    — Nej, säjer Gunnar Olsson, telarbetare och ungkarl, där han sitter i kökssoffan i lyan på Svengrensgatan, nån sån tolva minns jag inte! Men du kan fråga Amerika-Olle nere i Häroldshuset, han fick visst en tolva en gång.
    — Olle Olsson? frågar man när en rund herre med uppstruket hår gläntar på dörren.
    — Olof Olsson, korrigerar han.
    — Är det till att ha fått en tolva på tips nån gång?
    — Jodå.
    Olof utvandrade till USA 1923, återvände till Eskilstuna på 30-talet och började tippa tillsammans med sin svåger. En enda stående rad. En vacker vecka vann dom 75.000.
    — Jag satte min del av pengarna på bank, och där är dom än, säjer Olof. Den stående raden kör vi fortfarande med. Fast det har bara blitt en och annan tia. När det läckte ut i pressen att jag hade fått en tolva, skrev folk som galna och tiggde pengar. Och så var det en som sa att han var fatalist. Han bad att få komma hit och stryka mej över kroppen för att min kraft skulle överföras till honom. Kom hit och stryk bara, sa jag. Karln kom, karln strök och två veckor efteråt så vann han drygt 50.000! Det var kanske dumt att låta honom stryka, jag kanske miste hela kraften? Det har ju bara blivit tior sen dess...
    Men någon sömmerska med tolv rätt har Amerika-Olle aldrig hört talas om.
    Åsgatan i Nyfors, där skulle sömmerskan ha bott. Erik Gustafsson och Sven Skog satt på trappan till sin mopedverkstad. Dom har bott hela sitt 70-åriga liv i Nyfors. Den gamla slummen, där det fanns ett fotbollslag i vartenda träruckel, är sanerad. En ny betongslum har kommit till. Av det gamla Nyfors är det bara Gustafsson och Skog kvar. Men nån sömmerska med tolv rätt mindes dom inte.
  Den enda sömmerskan som finns på Åsgatan i dag bor i 6A och heter Agda Jansson. Hon svor sej fri och slog igen dörrn.
    Vad hände med sömmerskan som vann 54.451 kronor och 34 öre? Slog dom ihjäl’na och tog pengarna? Eller packade hon stålarna i en väska och rymde med södergående lokaltåg till Flen? Kanske får vi aldrig veta.
    Men i alla fall så fyller Tipstjänst 40 år. Har den äran att gardera!