Nalenpastorn omvänd på tåg!  

 
nr 15 1965 

    Människans behov av liknelser tycks vara omättligt. Ända sen Vår Herre gick omkring på orden för drygt 1900 år sen och lanserade det här med små liknelser, så har mänsklighetens ledare försökt övertrumfa varann i konsten att hitta på nya och slagkraftiga liknelser. Bertil Ohlin som år ut och år in liknat Sveriges affärer vid en buss som en chaufför vid namn Sträng ideligen försöker köra i diket.
    Jag trodde i min enfald att Hasse Alfredson tog död på alla politikers och pastorers lust att prata i liknelser när han häromåret framträdde i revyn Gröna Hund som klockringare i Pålsjödamm. Han redogjorde som ni kanske minns för en viss pastor Janssons oerhörda uppfinningsrikedom när det gäller liknelser: »Han kan få till en liknelse utav vad som helst. Texempel: Livet är som en påse. Tomt. Och innehållslöst. Om man inte fyller det med någe. Karameller till exempel livet kan förresten va som en karamell också. Han försöker suga på det, man suger å suger å försöker få ut dä göttaste. Livet är som en sug också. Det liksom drar härinne. Som ett drag är det också, som hänger efter livets stora båt på livets stora ocean. Det är vackert. . .
»
    Men jag såg häromdan i en artikel av pastor John Hedlund, f. d. nalenpastorn, att pastorerna alltjämt är i högform och hittar på liknelser som aldrig förr. Pastor Hedlund berättar om en tågresa, för livet kan ju vara som en tågresa också. Pastorn har ordet:
    »När vi kom till Laxå, kopplades Oslovagnen från Göteborgståget och backades intill tågsättet mot Oslo. Följden blev, att vi som suttit framlänges från Stockholm nu kom att sitta baklänges. Flera av våra medpassagerare uttryckte sitt missnöje med förhållandet. Men när konduktören kom började han med ett raskt grepp att ändra fåtöljerna. De var svängbara. Och med ett enkelt grepp kunde passagerarna ändra sin sittriktning. Alltfler följde konduktörens exempel. Det utbröt faktiskt en livlig omvändelseverksamhet i tågkupén. När vi passerade Degerfors var alla i salongen omvända».
    Säja vad man vill om förkunnelsen, men framåt går det tydligen.
    Sen finns det en brylling till liknelsen som kallas för definition och som är roligare. När jag har tråkigt brukar jag bläddra i en liten bok som heter »The lefthanded dictionary» och kom ut i USA i somras. Där kan man hitta sånt här:

    Amerikanen
— en man med två armar och fyra hjul.
    Antikvitet
— något som är gammalt för att vara någonting annat än dyrt.
    Bråkdelen av en sekund
— den tid som förlöper mellan det att ljuset växlar till grönt och gubben i bilen bakom börjar tuta.
    Baby
— en matsmältningskanal med en ljudlig stämma i ena ändan och inget ansvar i den andra.
    Bulle
— längsta formen av vete.
    Epistel
— hustru till apostel.
    Fotgängare
— finns av två slag: de snabba och de döda.
    Golv
— det enda som stoppar mot håravfall.
    Juni
— den månad då du inte kan öppna det bussfönster du inte kunde stänga i december.
    Karamell
— tandutrotningsmedel för barn.
    Norge
— Sverige utan tändstickor.
    Nöt
— ostron i växtriket.
    Pionjär, amerikansk
— kille som kunde springa fortare än Indianerna.
    Politiker
— en som är villig att göra vad som helst på jorden för arbetarna, utom att bli en.
    Päron
— banan som tagit av sej höfthållaren.
    Redaktör
— en person anställd av en dagstidning för att sålla agnarna från vetet och se till så att agnarna trycks.
    Tidig vinter!
— septemberrrr!
    Vart tog han vägen, den där Staffan Beckman i TV-Aktuellt? Han var ju ganska bra ju. Svar: Han sitter på radion och gör varje fredagskväll mellan klockan 22 — 24 ett stenfestligt program som heter »I kväll». Ibland pratar han t.o.m. på vers, som när ryssen Leonov var uppe i rymden och simmade. Då lät det så här:
    Alexej Leonov, gunnås
    dingla kring uti en tross
    Kunde inte komma loss
    — tröttna uppå det, förståss!
    Med en liten flaska spray
    kosmonaten Alexej
    till sin rymdbuss flytta, sej
    Sa till Pavel: Tjena moss moss
    Här e jag tebaks från Kosmos.