Nu stoppas mellanölet igen!
nr 7  1964
■■■ Så blev det inget mellanöl den här gången heller.
    Säja vad man vill om högerpartiet, men tryckfriheten har ju sina gränser. Det är högerns fel att det här med mellanölet spricker.
  Mellanölet, det där ölet som skulle ligga mittemellan pilsner och starköl i styrka och kunna tillhandahållas i vanliga snabbköp, röstades ner i riksdagen förra gången det var uppe till förslag. Det var en festlig debatt där Sträng och Sköld slog varann i skallen med citat ur skalden Setterlinds spröda lyrik. Nykteristen Sköld vann, mellanölet föll med ett par röster.
    I höstas sa Sträng till bryggerifolket: 
    — Gubbar, ni ska inte ge upp hoppet. Jag förbereder en proposition om mellanölet, så fort Sköld lämnat riksdan sätter vi i gång. Men inte förr. Så länge Sköld är kvar är det tji att få mellanölet igenom!
    Bryggerifolket insåg förstås att Sträng inte satsade på mellanölet för bryggarnas blåa ögons skull utan mest intresserade sej för ölet ifråga som skatteobjekt. Men bryggarna tackade och bockade ändå, för det kunde ju vara skönt att äntligen få göra ett anständigt öl i stället för detta 2,8 procentiga blask som i Sverige kallas pilsner.
    Vad händer då just som morgonrodnaden skönjes vid horisonten? Jo, utan att snacka med bryggeribranschen, utan att tala med Sträng, utan att tala med nykteristerna, utan att tala med en enda käft, sätter en av högerns nykomlingar i riksdagen igång med att motionera om mellanöl. Just det. . . nu måste frågan upp i riksdagen medan Sköld sitter kvar, och så går det som det går.
    Bryggarna skakar på huvudet och suckar, Sträng suckar, vi ölvänner suckar. Kära högerparti varför gjorde ni oss detta?
    Det finns flera som suckar över denna beskäftiga motion, de danska ölbryggarna på Carlsberg och Tuborg t ex. De har legat i startgroparna länge nog för att dra in på den svenska marknaden med sitt mellanöl. Jag träffade Tuborgchefen Viggo J. Rasmussen när han var i stan under danska veckan. Han log ett PR-leende när han korkade upp en Tuborg åt sej ( se bild) men verkade ändå bekymrad. 
    
    Det här med svenska nykteristers skräck för mellanöl kan dom inte förstå i Danmark. Rasmussen sa: Får folk mellanöl, slutar det att dricka starköl. Det starkaste danska ölet, det sexprocentiga Carlsberg Elefant och Tuborg Festival och Påskebryggd svarar tillsammans med de fyraprocentiga starkölen Carlsberg Export och Tuborg Guldexport inte för mer än åtta procent av den danska ölkonsumtionen. Resten — 92 % är mellanöl, d.v.s. Carlsberg Hof och Tuborg Grönn.
   I Sovjet krusar man varken fan eller Krusse, där säjer man kamrat till varann rätt och slätt, Trodde ni ja. Trodde jag ja. En kamrat skickar mej ett klipp ur Pravda:
    Fritt översatt låter det så här: »Förste sekreteraren för det ledande nationella socialistiska revolutionära enhetspartiet, premiär minister för det revolutionära Cubas regering, kamrat Fidel Castro, besökte på inbjudan av förste sekreteraren för Sovjetunionens kommunistiska partis centralkommitté, ordföranden i Sovjetunionens ministerråd, kamrat N. S. Chrustjev, under januari 1946 Sovjetunionen på officiell vänskapsvisit». . .
    
 
  Lessen man denna vecka: Lars Ekborg. Denne unge begåvade aktör lämnade Folkan för en mindre roll i »Teenager love» på Oscars mest därför att han samtidigt lovades huvudrollen i Oscars nästa stora musical »How to succeed in business». . . Häromdan meddelades Ekborg att Jarl Kulle fått huvudrollen även i denna musical. 
   Läst i veckan: Man annonserar ihärdigt för ett nytt bokverk som ska lära folk vett och etikett, dvs. om och i så fall när man får skåla med värdinnan, om man får rapa till glassen etc. Bokverket kostar i halvfranskt band 123 kronor!!! Jag håller med Kerstin Bernadotte som brukar säja: Etikett, det är till för folk utan vett.
   Hört i veckan: En kinesisk militärdelegation har lämnat Sverige, fylld av beundran för den svenska flygutbildningens grundlighet. Militärdelegationen skulle bjudas på lunch på en mäss vid en av våra flygflottiljer, men det saknades serveringspersonal den dan, En major ringde till daglöjtnanten, kallad Fingal, och sa:
    — Fixa servitörer!
    — Finns inga.
    — Gör hur du vill, vi måste ha snygga och prydliga servitörer!
    Lunchen började och in kommer två servitörer, dvs. löjtnanten Fingal själv och hans kompis, en löjtnant som kallas Hoss. I brist på annat fick de hoppa in som kypare själva. Servitörerna avlägsnade sej vid kaffet. Efter kaffet blev det flyguppvisning för kineserna. De gula officerarna vitnade när de såg löjtnanterna Fingal och Hoss kliva i Drakarna för att gå upp och genomföra en hisnande luftcirkus. De sa: 
    — Ett märkligt land, t.o.m. mässpojkarna flyger som gudar!