Dom dyra båtarna tar hem'et! 
                                                                                                                  
    
SE-reportage: Gits Olsson            
 
 nr 34 1970       
 ■■■
Roslagsloppets segrare, unge Jörgen Book, hyllades i Öregrund som “en kille som verkligen kan köra båt”.
    Dagen därpå gick Getingloppet och Jörgen Book vann där också. Han hyllades av samme speaker och med samma entusiasm som “killen som verkligen kan köra båt”.
    Men det räcker inte med att kunna köra båt. Man ska ha båt också. Och sådana här tävlingsdagar, när skärgården ligger som en spegel och det bara är att styra rätt i diket mellan tiotusentals åskådarbåtar, då är det dom som har de dyraste båtarna, de starkaste motorerna och en sådan tumme med försynen att prylarna håller ända fram, som vinner!
■   Visst är Bosse Oldenburg en kille som kan köra båt, men tappar man en propeller så gör man.
■   Visst kan Åke Westerlundh köra båt, men föredrar man att ställa upp i en topptrimmad sommarstuga i stället för båt, sa gör man,
■   Visst kan Eva-Britt Agdahl köra båt, men tar bensinen slut så gör den.
■   Visst kan Honken Holmqvist stå i mål.
■   Visst kan Sigurd Isacsson köra båt, men vägrar arrangörerna honom att använda sin catamaran som är tio knop snabbare än alla andra båtar i branschen, så är det klart att han tjurar och åker med någon kompis som navigatör i stället.
■   Visst kan Eric Hyrwall köra båt, men roar man sej med att sätta en aktersnurra på en fiskesmack och ställa upp med den, så kan det bero på att man inte anser sej ha råd med annat.
■   Visst kan Lennart Ebbeke, fjolårsvinnaren, kära båt men sjunker ens tävlingsbåt dagen före loppet, så hjälper det inte.
■   Visst kan italienaren Vincenzo Balestrieri köra båt. Den lille stenrike romaren, som ser ut som vacuumtorkad grodman i sin våtdräkt, tävlar världen runt med sina båtar. I Getingloppet var han klar favorit med 950 hästkrafter sin “Black Tornado”, men har det av någon oförklarlig anledning blivit saltvatten i babords bensintank, så är det ju ingenting annat att göra än att bryta. (Den svenske mekanikern ville påstå att sabotage förövats.)
■   Visst var det två härliga segrar som Jörgen Book hemförde, men han har riktiga grejor att åka med, Gilbert Appachen med 475 hästars Mercruiser går löst på bortåt hundratusen.
    Books genomsnittshastighet i Roslagsloppet var 54,66 knop. Fjolårssegraren körde 56,61 knop. Books genomsnittshastighet i Getingloppet blev 51,13 knop, vilket är en knop snabbare än i fjol och det snabbaste som genomförts av de nio som gått.
■   147 båtar startade i Roslagsloppet. 95 kom fram till Öregrund.
    Loppet sågs av tiotusentals människor som kantade hela banan från Stockholm till Öregrund i sina fritidsbåtar.
    Felet med detta lopp är, att det håller på att urarta. Standardbåtarna blir allt färre, och Roslagsloppet är i dag en tävling mellan extremt byggda racerskrov, vilket inte var meningen från början. En del vill t.o.m. kalla dessa snabbgående kanoter med vrålande hästkrafter bak för standardbåtar. Jörgen Books hundratusenkronorsbåt i all ära, men det går inte att lägga långrev med den.
    De tiotusentals båtarna ut med banan, det är dem vi skulle vilja se i detta sommarens Vasalopp! Vi ville se disponent Lundgrens “Tärnan” i en dust med Gurra Bergmans “Gullan”, vi ville veta hur en 40 hästars snurra direkt hämtad ur butiken skulle klara av att driva en 4,5-meters plastbalja 140 distansminuter genom skärgårn, vi ville att Roslagsloppet skulle bli den växande båtmarknadens årliga jättetest, där allt som utbjuds till allmänheten utsattes för ett ärligt eldprov. De alltmera specialtrimmade skroven och de allt fiffigare propellerstigningarna på motorerna intresserar oss inte längre.
    Ut med alla båtägare i ett skärgårdens Vasalopp. Gör folksport av Roslagsloppet!