Folkets kärlek vår belöning
             
nr 45 1971 
•   Det är storm kring Åsa-Nisse igen. Det strävsamma gänget på bilden, skådespelarteamet i en rad Åsa-Nissefilmer de senaste 20 åren, kommer kanske aldrig mer i TV.
•   Så fort TV 2 hade visat den första av 17 inköpta Åsa-Nissefilmer, skrev filmdiktatorn Harry Schein en anmälan till Radionämnden. Schein tycker inte om Åsa-Nisse. Han tycker att TV 2 visat dålig smak.
•   Men svenska folket, som dyrkar sin Åsa-Nisse, tycker att Harry Schein kan dra på trissor.
    Svenska folket har fått en ny Hatis. Han heter Harry Schein. Fordom var han filmanmälare i tidskriften BLM. Numera anmäler han film för Radionämnden.
    Han har blivit en hatis därför att han under bullrande former gjorde ett påhopp på Åsa-Nisse.
    Svenska folket blev tvärförbannat som det alltid blir när någon tar sej översittarfasoner.
•   De 20 filmer, som spelats in i Åsa-Nisseserien, har setts av i runt tal lika många miljoner svenskar, vilka älskar sin Åsa-Nisse.
    Vill TV visa Åsa-Nisse för folket, så ska inte nån kulturstropp lägga sej i. Vem fan har bett honom om det?
Han kan sitta i sin kulturkällare och köra porrfilm med Vilgot Sjöman och låta folk ha sin Åsa-Nisse i fred ... Klagomurar och tidningsredaktioner har haft gott om sådana repliker i lurarna den senaste veckan.
Åsa-Nissevännernas harm är stor.
•   Åsa-Nisses popularitet grundlades redan för 22 år sedan. Direktören Gösta Sandin i Svensk Talfilm, en farbror som ägde en osviklig näsa för folksmaken, ville satsa på något nytt. Han ringde skådespelaren John Elfström. vilken hade gjort som "Kanske en gentleman". "Bröderna Östermans huskors". "Lata Lena och Blåögda Per" samt "Saltstänk och krutgubbar".
    — Vill du göra Åsa-Nisse på film?
    — Vem fan är Åsa-Nisse?
    — Läser du inte Tidsfördrif? Stig Cederholm skriver jakthistorier där varje vecka, det är två gubbar som är huvudpersoner, Åsa-Nisse och Klabbarparn. Mycket roliga. 
•   Elfström köpte ett ex av Tidsfördrif, läste och tackade ja, i all synnerhet som gaget inte var så oävet, 7500 kronor. Stig Cederholm fick 2000 kronor för filmrätten. Gamle skådespelaren Ted Berthels fick uppdraget att tota ihop ett manus. Arthur Rolén åtog sej rollen som Klabbarparn. Ted Berthels fru blev Åsa-Nisses fru, Eulalia. Revyskådespelaren Gustav Lövås ansågs kapabel att tolka lanthandlare Sjökvists roll.
Som Knohultaren, en bifigur, engagerades en kraft från Dramaten, strindbergstolkaren Gösta Gustafsson. Dramaten fick även släppa till bysmeden. Det blev Josus Bengtsson.
    Sen for man till Vetlanda och började filma. Smålands Allehandas platsredaktör Jules Ingclow hittade en fin miljö åt filmbolaget, ett stycke orörd småländsk natur kring sjön Ylen. Interiörerna tog man i gymnastiksalen i Vetlanda folkskola.
•   Åsa-Nisse blev utskälld men populär. Biograferna fylldes så att biografägarna inte sett maken, I dag, 22 år efteråt, tillskriver filmforskarna förspelet hela äran. Det var förspelet, det sentimentala reportaget från Lapp-Lisas sångmöten, som drog folk. Man skröt från filmbolagets sida med att 1 miljon 400.000 svenskar såg filmen.
O  Nästa film hette "Åsa-Nisse på jaktstigen". Den ansågs i filmbranschen vara roligare, grabbarna hade börjat finna sin stil. Elfströms gage var höjt till 15.000 kronor. Ted Berthels skrev manus, Ragnar Frisk, som regisserat första filmen, fick förnyat förtroende.
O  Nr 3, "Åsa-Nisse på nya äventyr", skrevs av Arne Stivell och Lennart Palme, en kraft från reklamvärlden.
Stivell berättar i dag:
•   Kvällen innan jag skulle gifta mej, sa Sandin: "Arne, filmen är bara 1,800 meter, enligt kontraktet med biograf- ägarna måste den vara 2.500. Du får skriva till lite sketcher som vi filmar i morron och strör in i handlingen. Stivell arbetade hela natten, stapplade till sitt bröllop och fann på festbordet ett kuvert från Sandin innehållande 500 kronor och två röda rosor.
O  Nr 4, "Åsa-Nisse på semester", skrevs av Arne Stivell samt komikerparet Gus och Holger.
O  Nr 5, "Åsa-Nisse på hal is" skrevs av Stivell och Palme, fast manuset byggde i mycket stor utsträckning på lösa sketchkomplex, inköpta av olika revyförfattare.
O  Nr 6, "Åsa-Nisse fixar allt", nr 7, "Åsa-Nisse flyger i luften", nr 8, "Åsa-Nisse i full fart", nr 9, "Åsa-Nisse i kronans kläder", nr 10, "Åsa-Nisse jubilerar" ... alla blev de samma succéer, alla hade i stort sett samma manusför- fattare, regissör, skådespelare och handling.
•   När "Åsa-Nisse jubilerar" spelades in i Vetlanda, träffade SE regissören Ragnar Frisk som sa:
    — Man ska inte se ner på Åsa-Nisse och samtidigt berömma Jacques Tati. Den där Tati har snott varenda gag som jag haft i Åsa-Nisse, varenda rolig grej har han snott. Men i hans senaste film såg jag en grej som han hittat på själv... det är den där när gubben går på gatan å läser blaskan å inte ser lyktstolpen va, utan dammar roten rakt i stolpen så det skräller om'et. Det ska jag sno för den jäkeln!
•   Det var samma Ragnar Frisk som för en del år sen ringde till filmdirektören SAG Swensson och sa:
    — Du, jag har en satans bra idé. Vi ska göra en film om Fänrik Stål. Satans bra.
    — Fänrik Stål? sa SAG.
    — Visst förståru, alla älskar Fänrik Stål...
•   Okay då, ta ner killen på Ambassadeur i morron så käkar vi lunch med honom. 
    Den svenska filmbranschen är ganska underbar.
O  Nr 11, "Åsa-Nisse som polis", nr 12, "Åsa-Nisse bland grevar och baroner" blev också ett par av Ragnar Frisks kassapjäser.
    Man hade lärt från de första filmerna och varit noga med att alltid ha en för tillfället populär kändis med i någon roll. Bertil Boo stod bland hövålmarna och sjöng, Snoddas var med, Lasse Lönndahl var med, Anita Lindblom, Little Gerhard, Jokkmokks-Jokke och Essy Persson var med på ett tidigt stadium av sina karriärer.
•   Och det var likadant varenda gång: Filmerna blev färdiga före manuskripten och tjänstemän på bolaget fick sitta på nätterna och hitta på nya scener för att dryga ut Fjärdingsman Klöverhage som spelats i tur och ordning av Willy Peters, Gösta Pruzelius, Gösta Krantz och Akke Carlsson, fick plötsligt en moster en sådan natt. Hon spelades av Julia Caesar och blev så bra, att hon fick vara med i fortsättningen också.
O  Åsa-Nisse har i 19 filmer av 20 spelats av John Elfström.
O  Klabbarparn har i 18 filmer av 20 spelats av Arthur Rolén.
O  Handlare Sjökvist spelades av Gustav Lövås tills han dog efter 18 filmer. En gång hoppade Curt Löwgren in och vikarierade.
O  Knohultarn har spelats av Gösta Gustafsson, Kulörten och Stickan Johansson.
O  Eulalia, Åsa-Nisses hustru, har spelats av Gerd Bertheis. Helga Brofelt och Brita Öberg.
O  Kristin, Klabbarparns hustru, har tolkats av Elsa Textorius men mest ändå av Mona Geijer-Falkner.
•   Rätt snart insåg Svensk Talfilm det olönsamma i att ta interiörerna i gymnastiksalen i Vetlanda, varför man tog dem i Stockholm i stället. Man köpte en dansbana i Täby, byggde om den till ateljé. Sen började man fuska lite med exteriörerna också. Man hittade en sjö i Saltsjöbaden som var rätt lik Ylen. Man hittade en sjö på Värmdölandet som var ännu likare Ylen. Sandin klagade i pressen över de höga produktionskostnaderna. När han hyrde ut dansbanan till sej själv, tog han 500 kr i timmen.
    För regissören spelade det ingen roll. Frisk sa:
   — Det är egentligen ett helvete att filma i Småland. Inga förgrunder, sörru. Bara jävla enbuskar så långt ögat når!
•   Svensk Talfilm bytte honom mot en annan regissör som inte var lika blasé på enbuskar. Börje Larsson gjorde nr 13, "Åsa-Nisse på Mallorca", nr 14, "Åsa-Nisse och tjocka släkten" samt nr 15, "Åsa-Nisse i popform". 
Nr 16, "Åsa-Nisse slår till", regisserades i av Bengt Palm. Ragnar Frisk gjorde come back med nr 17, "Åsa-Nisse i raketform".
    I höjd med nr 18, "Åsa-Nisse i agentform", började Åsa-Nisse få ekonomiska svårigheter. Dels hade John Elfströms gage pressats så pass att det nu var uppe i 60.000 per film (deponerade kontant i bank före inspelningens början), dels hade Klabbarparn kommit upp i 45.000 per film. Det hjälpte inte att man strök Eulalia och Kristin (man var tvungen, för skådespelerskorna dog), det hjälpte inte att man fimpade den obligatoriska bihandlingen med det unga paret som alltid får varann efter tusen missförstånd, filmen blev ändå dyr. Redan föregående film "Åsa-Nisse i raketform" hade kostat 700.000 kronor för det blev så "satans dyrt med raketen".
    Men man strävade vidare med "Åsa-Nisse och den stora kalabaliken" i Stivells egen regi. Den blev nr 19.
    I nr 20 hade man inte råd med John Elfström och Rolén längre. Tillsammans skulle de ha över hundratusen i gage, och direktionen tyckte det var dags att byta. Man förlade inspelningen till en årstid, då man visste att John Elf- ström var upptagen av TV-engagemang, varpå han tvingades tacka nej. I stället satsade man på Arne Källerud. Rolén insjuknade. Gustav Lövås avled. Martin Ljung tackade artigt nej till att efterträda honom som handlare Sjökvist. 
•   Nr 20 kapsejsade redan på inspelningsstadiet. Åsa-Nisse och Klabbarparn hade uppfunnit ett nytt motorbränsle och körde Roslagsloppet. Man började inspelningen under förra hälften av augusti. Normalt ska en Åsa-Nissefilm kunna spelas in på någon månad. Men med denna motorbåtsfilm var man inte klar när isen lade sej på fjärdarna.
    Alla trickfilmningar och hisnande racerbåtsåkningar blev för omständliga. Vid nyår fick man avbryta. Isen sprack inte längre. Men det gjorde filmen.
•   Varenda en av de tjugo Åsa-Nissefilmerna har setts av drygt 1 miljon svenskar, brukar det heta i reklamen. 
Folk, som haft med Åsa-Nisseproduktionen att göra, säjer i dag:
    — Skitprat. Man kan räkna med att 300.000—400.000 ser en sån här film. Sen är det en annan sak att den vevas i decennier på matinébiografer och drar på sej en storpublik där.
    Och först när man nu har börjat visa Åsa-Nissefilmerna i TV, har de chansen att nå upp till de publiksiffror man en gång skröt med i reklamen.
•   En käpp i hjulet skulle möjligen kunna vara Harry Scheins anmälan till Radionämnden. Genomdriver Schein att Åsa-Nisse stoppas, ligger han illa till. Han har ett par miljoner svenskar emot sej. Retade, hotfullt mumlande svenskar. En sa i SE:s telefon:
    — Den radikala tokvänstern har sina metoder att stoppa filmer. Kastar dom inte gasbomber så skriver dom en anmälan?