Full rulle, larmet går 918 gånger om året!
  nr 39 1976            
    Larmet går på Kungsholmens brandkår, som rycker ut med alla tre vagnarna. Det är sirener och pingel och full rulle mot rött ljus och enkelriktningar. Måste brandkåren ha så förtvivlat bråttom genom stan? "Ljusterö", dvs. dagens jourhavande brandmästare Curt Andersson, säjer:
    — Ja, det måste vi. Det är A och O i allt brandförsvar att vara snabbt på platsen. Vi jobbar efter principen att alla eldsvådor har varit små en gång, inte större än en gnista. Efter 30 sekunder kan man släcka fyren med en kaffekopp, efter en minut klarar man sej med en hink, efter två minuter går det åt en hel brandstation.
•   Det är onsdag på Kungsholmens brandstation. Tio man ingår i dagpasset, därav två förmän och en brandmästare. Dom gick på halv åtta i morse. Mellan 08.00-09.30 var det fysisk träning. 09.00 fikapaus. 09.45 - 12.00 övningar, men dom fick man bryta när larmet kom. Gatukontorets verkstad i Hornsberg brinner. Men i Hornsberg ser man inte röken av nån brand, automatlarmet har utlösts utan orsak. Efter 19 minuter är grabbarna tillbaka på stationen igen.
•   Vad gör brandmän när dom inte släcker eldsvådor? Sitter dom och lirar poker och skryter om gamla flammor? Det trodde man, men där trodde man fel. Det övas och orienteras hela dan. Orientering innebär att man besöker offentliga byggnader och kollar brandskyddet. Klockan 13.30 är vi uppe i klocktornet på Adolf Fredriks kyrka vid Sveavägen för att kolla att sprinklerledningarna fungerar, dom som ska dränka kyrkan med vatten utifall den börjar brinna. Just som vi står där, Ljusterö och Saffran, som heter Eriksson och är brandförman, och Munken och Peder och dom andra pojkarna, blir det brandlarm igen. Klockan är 13.57 och Riksmuseum brinner. Det dånar i kyrktornet när brandmännen rasar nerför spiraltrapporna för att bemanna bilarna. 14.02 är vi vid Riksmuseum. Knas på larmet där också, det enda som ryker är fimpen i mungipan på en häpen museivaktmästare. Östermalms brandstation är där med tre bilar.
•   15.40, just som manskapet på stationen har genomgång av dyksignaler medelst ryck i säkerhetslinan, kommer stort larm från Hötorgsgaraget. Full rulle genom stan med påslagna sirener. Det är inget fel på Hötorgsgaraget heller. En högt lastad bil har kört av ett sprinklerhuvud i det automatiska släckningssystemet. 15.59 är grabbarna tillbaka på stationen igen, kliver ur stövlar och hänger opp kaskar och Ljusterö säjer att då går vi in och fortsätter med genomgången av dyksignalerna. Efter det blir det genomgång av principerna för skumsläckning.
    För femtioelfte gången nöter man in var rejektorn ska sitta på slangen i förhållande till skumdunken. Skumsläckning bygger på att man minskar vattnets ytspänning med lösningsmedel av samma typ som fruarna Andersson och Pettersson och Lundström använder när dom diskar. Det behövs ett gram per liter vatten för att minska ytspänningen. Det vet brandmästarna men inte husmödrarna. De senare vräker diskmedel i vattenhon. I själva verket skulle en flaska diskmedel kunna räcka i evighet.
•   Torsdag på Kungsholmens brandstation. Dagens brandmästare är Leif Nilsson, en liten senig ordning, som verkar vara lillbrorsa till Humphrey Bogart. Det är delvis nya killar i dagpasset. Glader, som är 55 år och äldst på stationen. Bagarn Laurén, som var konditor innan han blev brandman. Caj. som var damfrisör. Caj, en av dom yngre i gänget, tycker att brandmannayrket ger fantastiska inblickar i storstadens liv. Som när det kom grodlarm från Riddarfjärden. En stackare hade försökt ta livet av sej genom att hoppa från Västerbron.
    — Han kom ner på fötterna och klarade sej, blev uppfiskad av en motorbåt och vi tog hand om honom när han fördes i land. Till oss från brandkåren sa han: "Det här gick inge bra grabbar. Kan ni köra mej till Katarinahissen?" En del ger sej aldrig. Eller som när vi fick ambulanslarm hit ner på Hantverkargatan. Där låg en alkoholförgiftad 12-åring framstupa i rännsten och spydde. Bredvid stod hans 11 årige polare och var våldsamt på kanelen. Sjukhuset behöll 12-åringen för avgiftning, 11 åringen fick vi köra hem till mamma. Och mamman som öppnade var så full att hon slog i tamburväggarna och sluddrade "Men lille Markus då, inte får du dricka sprit inte ..." Det är tjusiga bilder ur livet, säjer Caj.
•   Förr dånade stora stegvagnar genom stan bemannade med 20 gubbar i kask, i dag är brandbilarna små, snabba och täckta och snålt bemannade. Men brandfolket är mera välutbildat i dag, släcktekniken är utvecklad och effektiviteten på topp. Å andra sidan är släckuppdragen mera komplicerade. Förr var det hus som brann rätt och slätt, i dag hör bostadsbränder till sällsyntheterna. Man eldar inte i kakelugnar och vedspisar längre, i stället har industribränderna ökat, nya oljor, plaster och gaser har kommit till. Röjning, sanering och räddning är brandförsvarets huvudjobb, det är glest mellan eldsvådorna. Eller "fyrarna", som brandfolket säjer. Dom har sitt eget språk på stationerna. Stegvagn heter "klätterbil", kofot heter "banknyckel".
•   Brandmästare Nilsson säjer:
    — Det är bara en sak som vi bävar för här i Stockholm... sen hinner han inte längre för det kommer larm om översvämning av en lägenhet vid Tegnérlunden. Tredje våningen, punkterad slangkoppling i en diskmaskin. Hela husfasaden är som ett Niagara när vi kommer. Anders Asplund, brandförman, och Bagarn Laurén skyfflar vatten i hinkar och länsar undan det värsta innan vattendammsugarn hinner fram. Heltäckande mattor rullas ihop och kastas ut genom fönstren. Dom klafsar i asfalten som jättelika pölsor.
    — Det vi fruktar mest av allt inom brandförsvaret i Stockholm, säjer Leif Nilsson när vi är tillbaka på stationen, det är den första riktiga branden i tunnelbanan. Den kommer att kräva hundratals offer. SL säjer att sittdynorna i T-banan inte kan brinna. Vi vet att dom kan brinna, det är samma förbannade dynor som i den där bussen i Jönköping som en massa pensionärer dog i. Det är samma dynor som på Ålandsfärjan. På färjan sa man också att dynorna  inte kan brinna och ställde upp till bevis. Vi la en glödande cigarrettfimp på en dyna. Det småpyrde och smårök lite grann, men dynan tog inte eld. Inte förrän efter en timme och 30 minuter. Då sa det poff och det var svårt att avgöra vad som var kusligast, lågorna eller rökutvecklingen! Det är nämligen en ytterst giftig gas som utvecklas vid sådana här bränder. Skulle det börja brinna i en T-banevagn inne i tunneln skulle gasen fylla tunneln på nolltid, passagerarna skulle aldrig hitta utgångarna, de skulle stupa av gasen innan de nådde upp. Friskluftsintagen på T-banan har inte sån kapacitet att de kan evakuera sådan här gas. Jag säjer som jag alltid har sagt, säjer brandmästare Nilsson, byt till träbänkar i T-banan! Innan det blir gjort vägrar jag personligen att åka tunnelbana.
•   Larmet tjuter igen, brand i huset Tomtebogatan—S:t Eriksgatan. Tre vagnar ut. Det är ingen brand. Det som ryker genom fönstret på tredje våningen är vattenånga. En byggjobbare har råkat köra borrmaskinen i varmvattenledningen. Samma hus hade påhälsning av brandkåren i våras, en man gasade ihjäl sej i en lägenhet på andra våningen, en gnista från kylskåpets motor tände gasen och trossbottnar och bjälklag och väggar trycktes ut. Lampaffären på nedre botten fick skador för tiotusentals kronor. Nu var allt reparerat i de skadade lägenheterna. heltäckningsmattor skulle just läggas och hyresgästerna, som bott provisoriskt sen i våras, skulle flytta in igen om några dar. Och så kom varmvattnet från tredje våningen och gjorde pannkaka av alltihopa! Färsk målning flagade, klistret kokade under nya tapeter, golv bågnade. Ack, ack ... I lampaffären gick man till fotknölarna i vatten. Den 70-årige målaren som jobbat med reparationerna sen i maj suckade: "Nu lägger jag av, nu har jag målat det jag ska i mitt liv. Men aldrig trodde jag finalen skulle bli sån här."
•   918 utryckningar hade Kungsholmens brandkår i fjol. Ljusterö säjer att tjusningen med det här jobbet är inte lönen — 3 542 i begynnelse- och 4 128 i slutlön plus 400 för obekväm arbetstid — utan tjusningen är att på morgonen inte veta ett jota om vad man kommer att uppleva under dagen. Och inte en fyr är den andra lik, varje ny fyr har något att lära ut. Lägenhetsfyrarna inträffar mest på fredagar när folk får snedfutt i flottyrkokare. Och så är det ljusstöparna till jul. Helvete, att folk inte kan lära sej låta bli att pytsa vatten på flottyrkokare och smält stearin, det blir bara ånga av alltihopa, så mycket ånga att dom inte hittar ut! Av en liter vatten som man häller på en flottyrkokare bildas 1.700 liter ånga!
•   Fredag på Kungsholmens brandstation. Ganska lugnt på morronkulan. Brand i förarhytten på en glassbil på Essingeleden. Bagarn släcker med en skumspruta och föraren bjuder på glass. Vice brandchefen i Stockholm kommer på besök för att diskutera med grabbarna hur dom vill ha den nya kem- och dykbilen inredd. Man enas om att avgasröret ska dras upp genom taket med tanke på vintrarna då man måste tomköra långa perioder för att hålla bilen varm tills dykarna kommer opp. Reidar lagar kinesgryta i dagrummets kök, grabbarna satsar en tia per man och det smakar ljuvligt. En liten blåmes utifrån brandstationens gård tittar in genom det öppna fönstret men vänder när den inte hittar Taxen. Taxen heter Taxen och är polare med blåmesen, men Taxen är ledig i dag.
•   Fredag kväll larmas det om bilolycka på Västerbron. Två ungdomar har vattenplanat i regnet och vikt bilen runt en stolpe. Brandkåren måste ta loss dem ur vraket med skärbrännare. Det är 30 man på plats, ambulans och brandpersonal, polis och läkare. Offren är en 20-årig flicka och en 20-årig man. Flickan är livlös men mannen lever ännu. Läkarna ger adrenalinsprutor och hjärtmassage. Anders Asplund och hans kamrater från Kungsholmen arbetar med skärbrännarna. Det tar två timmar att befria kropparna från bilvraket. Båda är döda.
•   Vagnarna rullar tillbaka till stationen. Det är mest ishockey och valdebatt på TV kanalerna. Någon sätter på kaffe, någon försöker ta en tupplur, någon prasslar med en kvällstidning. En skenbar frid breder ut sej över stationen. Den varar till nästa larm, som kan komma nu, om tre minuter eller i morron bitti. Och brandmästarn säjer; 
    — Lessen, grabbar de har vatt mest falsklarm och översvämningar och röjningsjobb. Inte en enda juste fyr har vi kunnat bjuda på. Men rätt som de e så tänder de...