HUR VAR SOMMAREN 1967? 
SE-special: Gits Olsson  
 

 
nr 35 1967        
■■■
Hur var sommaren 1967? Jo, det var en fin sommar! Hur vet vi det? 
    Jo, vi har frågat alla dem som tror, ja tror på sommaren, glassfabrikanter, lemonadbryggare, statsmeteorologer, myggoljeförsäljare, båtskojare, semesterbilskojare, tältskräddare, smalfilmsförsäljare och dalahästtäljare, kort sagt: alla dem som inte bara tror, utan tjänar på sommaren. De bedyrar att sommaren var nästan lika fin som sommaren 1966. Och här har ni nu sommaren 1967 i intressanta nuffror. . .
    SOL, SOL, SOL!
    Vid sådana här undersökningar anlitar man all tillgänglig expertis, från fru Hulda Lundbom i Enskede som spår väder med ett reumatiskt ben, till Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska instituts klimatbyrå i Stockholm.
■   Fru Lundbom medger att hennes förmåga att spå väder var något nedsatt under juni månad, enär en rottweiler bet henne i påken. I juli var hon dock fullt återställd och kunde notera att Stockholm hade lika mycket sol som i fjol sommar och att medeltemperaturen var på graden densamma som juli 1966.
  Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Instituts klimatbyrå har, ehuru på något andra vägar, kommit fram till samma resultat som fru Lundbom med benet.
    I juni 1966 hade Sthlm 345 timmar sol och Göteborg 275 timmar. I juni 67 hade Stockholm 297 timmar sol och Göteborg 282 timmar.
    När det gäller juli såg det ut så här: Juli 66: Stockholm 307 timmar sol, Göteborg 308 timmar. Juli 67: Stockholm 295 timmar sol, Göteborg 285.
  Och så medeltemperaturen. Stockholm hade i juni 66 +17,9 grader, Göteborg +17,1. I år hade Stockholm bara 14,9 grader och Götet 14,6. Men det steg i juli så att semestrarna räddades. Julitemperaturen var i fjol 18,4 för Stockholm och 16,9 för Göteborg. I år låg Stockholm på 18,2 och Göteborg på 16,8 grader. Stockholm hade alltså i år en julimånad som var två tiondels grad kallare än i fjol. 5 poäng till fru Lundbom med benet. 0 poäng för dom som for till Mallorca i juli. Det var lika skönt här. Dom borde ha väntat till augusti.
HUSVAGNSHAUSSE

■   
Hur har den här vackra sommaren påverkat de olika fritidsbranscherna? Hur gynnade vädret dem som säljer semesterbilar, båtar, husvagnar o.s.v.
■   Fordonsstatistiken säjer: Statistisk centralbyrå uppger beståndet av husvagnar i Sverige till knappt 21.000 vagnar. I verkligheten torde det finnas minst det dubbla. Det har sålts ca 5.000 vagnar om året de sista tio åren. I år ökade juniförsäljningen med 25 procent.
   Bilstatistik AB bekräftar dock vad man redan anat, att bilförsäljningen, som gått tillbaka sen andra halvåret 1965 (efter oms höjningen), alltjämt minskar. I juni i fjol registrerades 21.288 bilar, i år 19.261. I juli 66 registrerades 18.378 personbilar, i juli i år bara 15.652. Det rör sej om en minskning med ca 3.000 vagnar från år till år, och den tendensen tycks hålla i sej.
FOLK HAR PENGAR
■   Båtbranschen är lite svårare att få grepp om eftersom den till sin struktur är ung och vild och ännu bakrusig efter plastrushen i 60 gryning.
■   NK Kristensson, som släppt försäljningen av småbåtar och koncentrerat sej på de stora åken från 20.000 och uppåt, redovisar sin försäljningsmässigt bästa sommar hittills. (Märken: Fjordling, Coronet, Fjord Olympic, Fjord Consul etc) 
    — Vi har bara tre skorvar kvar utan att ha behövt tillgripa några realisationer. Fast vi har båtar som kostar omkring 85.000 kronor, så köper folk kontant! Folk har pengar.
■   Motorcentrum (Mysingen, Selcruiser, Crescent 53 etc): Vi är nöjda, det var sämre i fjol. De små vattenskidbåtarna har förlorat en del av marknaden, det här var daycruiserns år. För träbåtarna är det natta.
■  Philipsons Marina (Sekoprogrammet och Ockelbobåtarna):
    — Ingen är nöjd, men situationen är bättre än i fjol. Båtar med motorstyrka 35—50 hk såldes bäst hos oss. Ockelbo T 16 blev en schlager. Men som sagt, så fina tider som för fyra år sen får vi väl inte tillbaka i den här branschen.
■   Andra prylar som hör till när folk ska tillbringa sin fritid med marina förlustelser: Vattenskidor, grodmansfötter och dykargrejor. Firma Vattenskidspecialisten jublar: 
    — Toppsommar! Dubbel omsättning mot i fjol, vi hinner inte få fram grejor så det räcker. Vi har inte bara svenska dykare och vattenskidåkare att tänka på, vi säljer Sandströms vattenskidor på skotska- och engelska- och tyska marknaden. Det finns 10.000 vattenskidåkare i Sverige, varav 3.000 registrerade. När det gäller dykning på djupet, så växte intresset enormt denna sommar. Stockholms grodmansskola utbildade 300 man, därav ett par friska farbröder mellan 50 och 60 år, som önskade gå till botten med sin fritid.
CAMP ATT CAMPA
■   Att campa blev camp på allvar, det såldes drygt 100.000 tält på svenska marknaden. Marcus Claesson på ABC-fabriken i Kungälv (40 % av marknaden) säjer: 
    — Vi sålde 40.000 tält och kunde ha levererat ännu fler om vi hunnit tillverka.
    Jofa i Malung (också 40 % av marknaden) säjer: 
    — Fin säsong, 95 % av lagret slut. Stora hustält gick inte att få fram i tillräcklig mängd.
    Isacsson & Lycke i Kungälv:
    — Vi gjorde 7.000 tält och ökade vår omsättning med 30 % i förhållande till i fjol.
OUT!
    Vi slog bort 840.000 tennisbollar under säsongen. Tennisintresset i landet började öka den där Davis Cup-sommaren när Emerson och Stolle och Janne och Uffe kämpade i Båstad. Från att ha sålt ca 30.000 dussin bollar om året på 50-talet, säljer Tretorn i Hälsingborg nu 70.000 dussin. När det gäller bollförbrukningen per capita, ligger vi jämsides med engelsmännen och skyhögt över amerikanerna.
■   Tretorn gör också luftmadrasser, men det är ingen affär längre. 
    — Artikeln har sett sina bästa dagar, folk tillbringar inte semestern på luftmadrass så mycket som förr, utlandsresorna har starkt minskat efterfrågan.
HEMMA BÄST
    Hundratusentals svenskar reste ut till varma länder på treveckorssemestern, men oroligheterna i Grekland och Israel gjorde att flera än vanligt stannade hemma. Svenska Turisthotellens Riksförbund upplyser, att den nedgång som började för branschen med 1965 års ruggiga sommar nu är uppbromsad och att affärerna börjar gå som de ska igen. Bidragande faktor: Bilpensionen som ger logi, middag och frukost för 25 kr per person, på sådana ställen som Persborg och därmed jämförbara. Den slog ordentligt!
MERA NUFFROR
■   Glassförsäljningen hotades i maj och juni, när det var kallt, men tog upp sej i juli. GB-glass (50,3 % av glasspinnemarknaden) brukar sälja 70 % av årets pinnar under tiden maj-juli. Det blev 100 milj. pinnar i år, dvs. ungefär lika mycket som i fjol. Trollhätteglass (18,1 % av pinnmarknaden) säjer: Semestermånaden juli är inte så stor glasspinnemånad som man tror. Folk sprider sej och man kan inte låta glassgubbarna jaga ute i skogarna.
■   Öl och läsk såldes ungefär lika bra som i fjol, trots att värmen kom snabbare i fjol. Pripps säjer: 200 miljoner förpackningar av öl och läsk gick åt, ungefär 100 miljoner flaskor av vardera njutningsmedlet.
■   Sten Brander på Abisko turiststation talar om att ungefär 1.500 personer gick Kungsleden i år. En liten fröken i kiosken sålde 390 flaskor myggolja. Ökning? Nja, inte precis. Det var ingen vidare sommar i fjällvärlden i år. . .
■   700.000 personer besökte Gröna Lund under juni och juli i år, det är ungefär 10.000 bättre än i fjol. Största dragplåster var i år popkillen Jimmy Henrix som drog 12.000 personer. Men rekordet på Grönan har Floyd Patterson och Cassius Clay, dom drog 14.000 var.
■   Liseberg i Göteborg har inte hunnit räkna ut sina sommarsiffror än. Det var sämre i juni, bättre i juli. Största publiksiffra. Sammy Davis j:r, 17.000 personer.
RIKA OLINS
■   Melodiradion spelar grammofon med en hastighet av 480 skivor om dygnet. Sommarens schlager var “Jag tror, jag tror på sommaren” som spelades något hundratal gånger. Varje gång fick kompositören 23:- av Stim, varav han ska dela med sej 1/3-del till textförfattaren och 1/3-del till förläggaren. Stig Olin,  Mats pappa, skrev både text och melodi och får det gott ställt när Stim hunnit redovisa. Låten har ju gått några gånger i TV också. Varje gång den spelas där, får familjen Olin 230 kronor minus en tredjedel till förläggaren. En annan som tjänat pengar i sommar är Sten Carlberg, han som skrev “Sommar, Sommar, Sommar”. Men eftersom det existerar speciella avtal beträffande signaturmelodrutter, vilka sällan spelas mer än någon halvminut i taget, så blir han inte förmögen. Sten får 7:80 varje gång som låten spelas (i början och slutet av varje Sommarprogram) och sen ska han dela med sej. Samma sak gäller “Strö lite rosor på den väg hon vandrar”, Sven Helins signaturmelodi till “Det ska vi fira”.
100 MIL MALLORCA
    Ska man tjäna pengar på sommaren, så ska man naturligtvis vara i en bransch som säljer en vara som semestermänniskor använder var dom sitter och var dom står, var dom ligger och var dom går. Det insåg Kodak på ett mycket tidigt stadium och satte smalfilmskameror i händerna på folk. Lars Mattsson, produktionschef, räknar med att smalfilmandet till följd av den vackra sommaren ökat med 10—15 %. Man framkallar så här års 225— 250.000 rullar i månaden åt skandinaviska smalfilmsentusiaster. Käraste motivet?
    Mattsson: Våra filmgranskare som stirrar på smalfilm åtta timmar om dagen vet hur utsikten är på Mallorca!
■   Annars verkar det som om Folk gör av med mera film. Förr var det vanligt att smalfilm, som kom in för framkallning i juli, började med tomten som delade ut klappar, fortsatte med skidåkning i fjällen, målade påskägg, badande barn, skjutna älgar, tomten igen och så ett magplask i Tylösand. Numera blir tomtarna framkallade redan på vårsidan.
TJEJERNA SLUT
    Åtgången på utvikningsflickor var under sommaren alldeles enorm. Förutom de vanligaste konsumenterna, Lektyr och FIB-Aktuellt, korade vissa kvällstidningar en flicka om dan (!) Vidare räknar man med att ungefär 130 misser av olika slag korades (Miss Tylösand, Miss Piteå etc.).
En orolig fråga just nu när höstlöven faller lyder så här: Räcker tjejerna till?
    Statistiska Centralbyråns statistiktjänst ger detta besked:
    — Det finns i Sverige 61.461 tjejer i åldern 17 år. Det finns 62.725 flickor i åldern 18 år. Av 19-åringar finns det 64.813. Vi har 65.245 tjugoåringar, vi har 65.018 tjuguettåringar, 61.800 tjugutvååringar och 56.295 tjugutreåringar! Det är inga dåliga reservtrupper! Men så var nativiteten stor på 40-talet när svenska män låg i beredskap och använde permissionerna grundligt.
OCH ÅTERVÄXTEN?
    Då frågar man sej hur det står till med återväxten. Hur många ämnen till utvikningsflickor finns det i de lägre tonåren? Här lämnar Statistiska Centralbyrån ett besked som måste få pojkarna att blekna bakom skrivmaskinerna på Fibban. Tjejerna håller på att ta slut!
    Här är listan:
    16 år—58.309
    15 år—55.069
    14 år—52.135
    13 år—52.768
■   Det ser inte särskilt lovande ut. Man vet ju inte ens om dom är snygga. Hur ser dom ut i reserven? SE frågade statistiska centralbyrån om saken, men dom sa att dom visste inget.
    Saken måste göras till föremål för en utredning.
■   Huvudsaken är dock att sommaren var fin. Vilket skulle bevisas.