TILL SJÖSS, MEN TA EN KURS FÖRST!
   
SE-reportage: Gits Olsson            
 
 nr 23 1965       
 
■■■
Se opp för Svensson, han som bär sej konstigt åt i båt!
    Gärna det, säjer ni som rör er till sjöss så här års, bara vi känner igen honom. Hur ser han ut? Hur bär han sej åt? Får man be om signalementet, tack? Visst.
■  Om ni ser någon fara fram i 28 knop fast tydliga skyltar anger att hastigheten är begränsad till 9 knop så är det Svensson.
■  Ser ni någon som bogserar en krake på vattenskidor och inte tar med i beräkningen att skidåkaren tar vidare svängar än den bogserande båten, med påföljd att vattenskidåkarn plötsligt ligger raklång och sprattlar över en brygga. . . så är det Svensson som är i farten.
■  När det kommer en dåre krutande på högvarv strax utanför badplatsen så att långturssimmande badentusiaster måste dyka ner till botten för att inte bli skalperade av propellern, då är det Svensson som är ute för att imponera på plajans tjejer.
■  Hör ni i skärgårdsnatten något i luften som surrar utan att kunna urskilja några lanternor i mörkret, då är det Svensson som är ute och snurrar.
■  Upptäcker ni någon som kajkar omkring mitt i stora farleden så att lotsar och rorgängare på de stora fartygen har ett litet helsefyr att slå stopp i maskin och söka gira undan, då är det Svensson.
■  Står ni på bensinbryggan nere i hamnen och denna anlöps av en herre som ryter åt sin besättning att den ska knyta fast båten med en hårdknut, så är det Svensson som har glömt att det heter lägga fast och slå knop men kommenderar ändå.
 Observerar ni en man som tar sej en konjak för varje passerad fyr och är redlös vid ratten redan i höjd med Vaxholm, så är det Svensson ni observerat.
  Ligger ni för ankar vid abborrgrynnan och en plastbåt gör en sån strykare på er så att svallen är nära att stjälpa er eka medan er dragg rycks loss från botten, då är det Svensson som hälsat på.
■  När någon drar för full maskin genom Strömma kanal, så att alla de förtöjda båtarna slås sönder mot varandra av svallvågorna, så vet ni att Svensson är i farten.
■  Märker ni att någon är osäker om innebörden av yrkesfiskarnas flöten, så osäker att han styr mittemellan dem och får propellern full med nätgarn och död strömming, då har ni fått korn på Svensson igen.
  Ser ni en plastbåt för fyra som är lastad med elva man som sitter på axlarna på varann i den nedtyngda båten, så vet ni återigen att det är Svensson som bjudit sina vänner på seglats. Vid första bästa sjö blir han en trespaltare i Aftonbladet och folk börjar återigen tala om hur förskräckligt riskabla dessa plastbåtar är. Att det sällan är båten utan oftast är Svensson som är riskabel, det faller folk inte in.
■  Här har vi levererat ett antal pusselbitar som, om man lägger ihop dem, ger bilden av Svensson, båtdrullen.
    — Men, invänder ni, om detta är Svensson, så har ju Svensson funnits i många herrans år?
    Javisst, men det finns allt starkare skäl att varna för honom. På 20-talet spelade båtdrullens besynnerliga manövrar ingen större roll. Motorerna var svaga, och det var ingen trängsel i sjön. Båtdrullen var ganska oförarglig. Sen dess har båtdrullen förökat sej så snabbt som avbetalningslagarna tillåtit och det är inte lite. Till yttermera visso har han fått motorer i sin hand som mäktar driva hans farkost i hastigheter upp till 40 knop, d. v. s. dryga 70 km i timmen. Kanske ingen anmärkningsvärd hastighet på landbacken, men ännu har dom inte satt skivbromsar på plastbåtarna.
■  Vad ska vi då göra åt Svensson, båtdrullen, för att lära honom hålla rätt kurs i sjön?
    Svar: Innan han kan hålla rätt kurs, måste vi få en lag som tvingar honom att ta en kurs. Dom som i flera år krävt körkort för småbåtar börjar förnimma ett instämmande mummel som tilltar i styrka.