Beträffande kräftor... 

    Egentligen är kräftor rätt intressanta djur. Förr i världen tyckte man att dom såg väldigt konstiga ut. 
I dag tänker man inte så mycket på hur dom är konstruerade - strängt taget påminner dom rätt mycket om Gordon Cooper och Charles Conrad  samma antenner, samma ledande sköldar och samma förbaskade oväsen av raketer omkring dem. Och opp går dom som sagt.
    Även om kräftorna blir mindre och priserna växer för varje år, så finns det en sak som består genom decennier, de där larviga haklapparna med dessa välsignade verser på.
    Det är samma fyra verser som kommer igen år från år.
1. Fullmånen myser och nickar och ler säger: Tag för Er! Tag för Er! Ät mer.
2. Kräftan fångas bäst om natten, kokas sen med dill i vatten.
3. Kräftans fru är en fullblodskvinna, skall jag henne uti fatet finna?
4. Hatten av för glada gäster på den gladaste av fester.
    Personligen har jag fått den där versen om Kräftan fångas bäst om natten i fyra år i rad. Vem har skapat dessa verser? Det torde väl knappast vara någon i Svenska akademin som varit ute och extraknäckt? Får man be om nya kräftverser till nästa år. Hur vore det med lite aktuella rim t. ex.
    Dyr är alltjämt våran kräfta, trots att vi är med i Efta. Nej jag vet. Men det finns väl riktiga skalder 
som kan hitta på nåt?