Varifrån kommer alla orden som vi pratar?
 
nr 38  1975
    Yngsta grabben kom hem från plugget och såg lite snopen ut. Lärarn frågade vad åtsittande, åtsmitande heter på engelska och det var det ingen i klassen som visste. Det heter tight, sa lärarn. Och fast varenda unge i klassen satt där i tajta jeans, så var det ingen som hade kläm på att tajt är engelska.
    Detta föranledde oss att falla i funderingar över vardagliga ords ursprung. Hela dagarna går vi omkring och använder uttryck som vi inte vet vad dom kommer ifrån.
    Mack säjer man numera om bensinstation utan att veta att Mack är initialerna på fyra gubbar som bildade ett bensinbolag år 1916, Mathiasson, Andersson, Colin och Key.
    Makadam, säjer man om gruset på landsvägen utan att veta att det heter så efter en skotsk vägbyggare. J L mac Adam, som uppfann att man kunde bygga vägar av krossad sten.
•   Banta, säjer man utan att tänka på att denna form för avmagringskur heter så därför att den lanserades av den engelska veterinären W Banting, som bantade ihjäl sej 1878.
    Bojkott säjer man utan att veta att det heter så efter den irländske godsförvaltaren Ch Boycott, vars gods blev föremål för avspärrningsåtgärder år 1800.
•   Filur säjer man utan att känna till att det kommer av franska “filou”, vilket betyder skälm eller ficktjuv.
•   Fika, säjer man utan att ana att uttrycket är hundra år gammalt. För hundra år sen hade folk dille på att prata “backslang”, vilket innebar att man kastade om stavelserna i alla ord. Man sa gaddo i stället för godda och tabela i stället rör betala. Och man sa fika i stället för kaffi. (Man sa kaffi innan man sa kaffe.)
•   Nu ska det bli andra bullar av, hör man folk utbrista. Det är kanske tur för aptiten att folk sällan uttalar resten av ordspråket. Detta lyder nämligen i sin helhet: “Nu ska det bli andra bullar av, sa bagarn, sket på brödspaden.”
    Språket är fullt av halva ordspråk. Ett annat exempel är “Det var en annan femma”. I original heter det så här: “Det var en annan femma, sa bonden, skrev en sjua”.
•   På bilder av gamla Stockholm ser man en massa dykdalber utanför Skeppsbron, dvs. pålverk i vattnet som man förtöjde fartyg vid. De kallas för dykdalber, ett ord som numera bara dyker opp i korsordens värld. Förtöjningsanordning, sju bokstäver, blir alltid dykdalb. Men varför heter det så? Jo, därför att hertigen av Alba, som levde på 1500-talet, använde sådana förtöjningsgrejor hemma hos sej. Och på sitt eget språk hette hertigen duc d’Albe.
    Hur vet jag sånt här? Jo jag äger ett ex av Pelle Holms “Bevingade ord”, en smått fascinerande bok som avslöjar det mesta.
•   Avsked på grått papper, talas det om. Det kommer från det militära, där man förr i världen skrev avskedsbetygen på grått papper för dom som misslyckats inom armén.
•   Vårt avlånga land, är ett uttryck som man ser till leda. Varifrån kommer det? Jo, en riksdagsman, Ch Bülow använde uttrycket i andra kammaren den 15 april 1891. Man diskuterade zontariffer på järnvägarna och Bülow yrkade bifall emedan “vårt land är avlångt”. Kammaren fnissade åt uttrycket och Bülow lubbade ner till riksdagsstenograferna och ändrade i protokollet till långt. Men Aftonbladets referent på pressläktarn hade redan ringt in sitt referat, varför det nådde offentligheten.
    Riksdagsmannen fick heta “Avlånga Bülow” under resten av sin levnad.
    I mörkaste Småland är ett annat sånt där mysko uttryck som har sitt ursprung i riksdagen. 1893 pågick en religionsdebatt i andra kammarn. De mest reaktionära rösterna i debatten kom från Småland. Adolf Hedin skrev en ledare i Stockholms-Tidningen om dessa bakåtsträvande smålänningar. Och så skulle det vara en rubrik på ledaren. Just då hade den engelska forskningsresanden Henry Stanley, han som hittade David Livingstone, kommit ut med sin bok “Det mörkaste Afrika”. Det gav Hedin idén till rubriken “I mörkaste Småland”.
    Rubriken lever än, 82 år efteråt.
    Inför Vår Herre är vi alla smålänningar, är ett annat sånt där talesätt. Det har vi Zacharias Topelius att tacka för. Han tog till klyschan för 130 år sen i ett jultidningskåseri och menade att hur kaxiga vi än tror oss vara, så är vi människobarn ganska små inför Vår Herre, vare sej vi bor i Stockholm, Oskarshamn eller Vuollerim. Han var inte speciellt ute efter smålänningarna. Förresten hade han snott uttrycket från danskarna. Där heter det: “Vi er alle Jyder for Vorherre” — Vi är alla jyllänningar inför Vår Herre. Skribenterna stal som korpar från varann redan för 130 år sen.
    Ingen vet var haren har sin gång, är också ett exempel på ordstäv som bara överlevt till hälften. Hela uttrycket lyder: “Ingen vet var haren har sin gång, sa käringen, satte snaran i skorsten.”
•   Hat-tric, står det i rubrikerna, när nån fotbollsspelare gör tre mål i följd. Det har inte med fotboll att göra utan med cricket. Varje brittisk cricketspelare som gjorde tre mål i omedelbar följd utan mellankommande mål av motspelare fick som belöning en ny hatt på klubbens bekostnad.
•   Pelle Holms “Bevingade ord” är en intressant läsning i höstregnet. Där finns tusentals sådana här förklaringar. Köp den. Så slipper ni dabba er som den svenske fotbollsdomaren gjorde, han som skulle döma i engelska ligan. 
    Han sprack på jobbet därför att han inte kunde erinra sej vad offside heter på engelska.