Nu har luften blivit en glad gubbe fattigare...

Manus är donerat av Gits efterlevande (SvD: Reportage 78.01.25 med GITS)

   Efter 45 år som
pilot, efter 28 000 flygtimmar, 11 554 000 km i luften, gjorde flygkapten Ulf Christiernsson sin sista resa i går och luften blev, en glad gubbe fattigare.
   Han började 1932 i flygvapnet, gick till Aerotranspart 1937 och har sedan kört trafikflyg ända fram till 65-årsdagen, de senaste 15 åren i Sterling Airways.  
   Avskedsflygningen skedde från Arlanda till Köpenhamn. Kl. 07.30 lyfte Sterlings Caravelle 6,
med det stolta namnet "City of Stockholm". Charterpassagerarna på väg till Söderns sol visste det kanske inte, men de flög med den äldsta besättning som varit i farten på länge, ty som styrman vid sidan av Christiernsson satt Sterlings direktör, gamle provflygaren Anders Helgstrand, 59 år. Gamle pensionerade radiomannen Manne Berggren, kompis till bägge, var inne i cockpit och gratulerade före avresan. Det var strängt taget, bara Gnesta-Kalle och tårta som fattades.

Känd i hela flygarvärlden
  
Över hela flygarvärlden är
Ulf Christiernsson känd som "Chris". Silvergrå i håret, mixtrade han vant med Caravellens tusen reglage och drog henne upp ur molntäcket över Arlanda med en bekymrad rynka mellan ögonbrynen. Bränsletemperaturen, ville inte sjunka.
   ─ Lugn, hon kommer, men det tar sin tid på de här kärrorna, sade en yngre kollega.
  ─ A slow aircraft but a fast crew, sa Chris och log.
   Vad tänkte han, på under denna sista timme av ett 45-årigt flygarliv?

Idiot med nattpost
   Tänkte han kanske på flygrarjobbet Ljungbyhed 30-talet, tänkte han kanske på åren i Aerotransport, när han flög nattposten Stockholm - Köpenhamn - Hannover med en gammal enmotorig Junker sittande på fallskärmspaket, stirrande ut i mörkret efter Europas ljus? För det mesta rörde det sig om instrumentflygning, vilket var något nytt. Den tyska tidningen Völkischer Beobachter skrev: "Bara Sverige och idioter flyger nattpost". Men Chris kom fram, 96 % av turerna genomfördes, och det är en hög siffra även i dag.
   Eller tänkte han på åren i Royal Air Force under kriget, när han flög Mosquito som divisionschef i rekognosceriseringsförband över Nazi-Tyskland? Eller på åren i slutet av kriget, när han var stationerad i Norditalien? Det tyska luftvärnet sköt bort en av hans motorer över Wiener Neustadt och plantypen var inte bygg för enmotorflygning.
   Han
lyckades ta sig tvärs över det tyskockuperade Ungern utan att bli beskjuten av markartilleri och nödlandade i Jugoslavien där han blev furstligen mottagen och tillbringade 14 dagar i en stärkande miljö med kallt öl.
   När han återsåg sitt allierade flyg
förband i Italien trodde man att det var en vålnad som kom. Kamraterna hade redan spelat poker om hans tillhörigheter.
   Han minns kanske åren som pilot i Israel efter andra världskriget,
han var ju en av dem som byggde upp nuvarande El Al och gjorde insatser i nyuppbyggda Israel Air Force, där han bl. a. hade en ung styrman som hette Ezer Weizmann, i dag försvarsminister i Menachem Begins regering.

Spontan applåd
   
Ingen vet vad som rör sig i huvudet på en gammal flygkapten. Men när Kastrup gav
landningstillstånd i snöyran och den, gamle, trots 15 knops sidvind, satte den tunga Caravellen på landningsbanan lika varligt som man lägger ett spädbarn på vågen, då utbröt en spontan applåd i passagerarkabinen.
   Framför
stationsbyggnaden stod mottagningskommittén med flaggor och blommor.
   Alla markfordon på flygplatsen tutade med signalhornen och den gamle fick åka flaggprydd jeep genom tullen med alla tulpanerna på flaket.
   Det blev en dag med många smörrebröd och många glas. 
   Alla skulle hålla tal för denne legend i flygarvärlden. En annan i flygarvärlden, en dansk pilot tackade för alla flygningar, världen runt då han haft förmånen att få följa med som styrman. Han sade:
    ─ Det mest imponerande var när vi landade i Tokyo, där ingen av, oss varit förr. Vi hann inte komma ur kärran, förrän det dök upp en kille som, hojtade: Hej Chris, du är skyldig mig fem dollar!!
   Det blev ett glatt återseende, för gamla flygkapteners liv är en serie av glada återseenden, världen runt. Och innan kvällen var till ända, var Chris skyldig mannen tio dollar.