Sommarens barn

Manus är donerat av Gits efterlevande (SvD Söndag med GITS, 1978.07.13)

■■■ "LYCKAN BLIR först riktigt stor när när trampet hörs, av små små skor", heter det evinnerliga svenska Bröllopstelegrammet.
   Detta klassiska telegram bygger på en lögn. Föräldralyckan infinner sig inte förrän barnen drar nr 44 och klampar.
   Jag har sådana nästan vuxna drumlar så jag vet.
   Grannarna har sina i fyra - femårsåldern och har ännu en bit fram till lyckan. Det som grumlar idyllen är att små barn aldrig vill gå och lägga sig om sommaren.
   Äldre lägger sig inte heller, men det är deras sak. Uppenbarligen trillar de i säng någon gång per dygn men vi har aldrig lyckats hålla oss vakna så länge att vi vet när. Men vi oroar oss inte nämnvärt i sommarlovets tid. Föräldralyckan är intakt.
   Folk med småbarn har det alltså värre. Juliaftnar är alldeles för vackra för små barn att somna i.
   När far och mor dukat till kvällskaffe på glasverandan och inbjudna grannar knackar på med ångande sockerkaka då sover inte barnen djupt som mor och far hoppas och inbillar sig. Just som man skall sätta sig till, står yngsta barnet där i nattskjortan och blinkar med det elektriska ljuset.
   ─ Kissa, säger barnet.
  Barnet kissar och kvällsdoppat begynner. Då står mellanbarnet där och kisar:
   ─ Törstig säger mellanbarnet.
  Saft och vänlig omkullknuffning.
   DÅ KOMMER tredje barnet som sniffat in ångorna från sockerkakan. Tredje barnet har ett magnifikt väderkorn. Hans far säger att han kommer att bli stövare i nästa liv.
    ─ Hungrig säger tredje barnet och vägrar avtåga förrän det satt i sig en fjärdedel av sockerkakan.
   Sedan kommer första barnet och meddelar att myggorna bits. Därpå kommer det andra barnet och berättar att det sitter ett spöke på byrån. Tredje barnet sneglar på sockerkakan och säger att det var något kolossalt viktigt han glömde innan han lade sig.
    Att lägga barn på sommaren, är som att trä pärlor på en tråd utan knut, säger barnens far, som har läst det någonstans och tycker att det är på kornet.
Grannen som också har barn, säger att i hans fall känns läggningen lika jobbig som att sänka pingpongbollar i ett badkar.
   En annan granne har fyra barn och menar att de vid läggdags fungerar som en fyrcylindrig explosionsmotor. När två av kolvarna är nere så är de båda andra uppe.
   Sockerkakan kallnar, tredje barnet kommer släntrande för
tredje gången, så pömsigt att det trampar sig själv på tårna.
   ─ Sov unge, ryter far.
   ─ Kan väl inte sova förrän jag har somnat heller? genmäler barnet.
   Barn håller sig ibland med iskall logik.
   I TORSDAGS åkte barnens föräldrar in till fastlandet med våran båt och tillsade barnen att vara snälla och ta hand om varandra. Far skulle till kontoret och mor skulle tvätta.
   Vid lunchtid ringde äldsta barnet Kenneth, de yngre heter Lotta och Roger, till far på kontoret.
   ─ Har vi mera vetemjöl?
   ─ Vad skall ni med vetemjöl till?
   ─ Vi leker indianer och vita.  Roger är vit och vi har mjölat in fötterna på'n för att det skall bli vita fotspår på golvet. Men nu är mjölet slut och han har undkommit.
   ─ Ni är inte kloka, röt far. Mjöl i hela huset, ställ er i skamvrån tills jag kommer ut med kvällsbåten!
Klockan 15 ringde Kenneth igen. 
   ─ Finns det någon domkraft i vedbon?
   ─ Nej, hur så?
   ─ Det· stora linneskåpet i sängkammaren har ramlat omkull, och jag orkar inte resa det.
   ─ Kan inte Lotta och Roger hjälpa dig?
   ─ De är inne i skåpet och det ramlade framlänges.
   ─ Vad har de där inne att göra?
   ─ De skulle ju stå i skamvrån ju. . . säger äldsta barnet.
   Dessa sommarbarn
!