LÄGET I LÄGET  
 
       från SvD, 1979.09.13
. Text: Gits Olsson. Teckningar: Sven Rydén    
 
■■■ Det blir bättre i vår, hoppas Skärså.
   Sjöbodarna speglar sig i det hälsingska fiskelägets blanka vik. Helmer Westlunds enångersbåt dong-dong-dongar sig runt udden. I gistgårdarna hänger sommarens gungor kvar, mera gungor än skötar. Förr var det fyrtio båtlag som härifrån styrde ut på strömmingsjakt i Bottenhavet, i dag bara tre. Strömmingsfisket slog fel i våras, små kvantiteter och uschel kvalité. För surströmmingsinläggningen fick man i år ta strömming från Stockholms skärgård. Sånt är genant.
   — Nere i Östersjön fick dom "görmycke" säger Helmer, här fick vi int nå!
   Fiskelägena på hälsingekusten har en något annorlunda historia än andra. Här bodde man inte året om, utan här fiskade bönder som brukade gårdar inne i land. Precis som på Agö och Kråkö utanför Hudiksvall fungerade lägena som ett slags marina fäbodar. Först på senare år kom man att slå sig ner här som åretrunt fiskare. Men det är bara 65 bofasta kvar i dag. Bussen som vänder på udden och går till Söderhamn kallas för "Nykteristen" för han är aldrig full.
   Hur det ska gå i framtiden hänger på strömmingen.
   Man får lägga rev efter lax medan man väntar. Men då får man hålla sig inomskärs, för sälen är fortfarande svår till havs. Man har bara huvudena kvar av laxarna, sälen är en glupsk finsmakare. Strömming och sik bryr han sig inte om.
   Gamla tändkulemotorer rostar i gräset mellan de tysta bodarna, moderna plastbåtar med högvarviga japanska snurror dominerar hamnbilden. Sådant är läget i läget. Ska läget dö och slutgiltigt förvandlas till en plaskdamm för stadsbor?
   Gubben Eriksson far ju inte längre åt Stockholm med böckling från Skärså, ingen Fisk-Olle kommer längre stånkande med sin bil för att köpa upp fisk. Är det slut nu?
   Nej, det blir bättre i vår, vill man hoppas.
   — Vi får tåla oss till nästa skogsskillnad, menar Helge Eriksson, en av de äldre i läget. Skogsskillnaden är signalen. När löven på björken just spruckit ut och är som musöron, när björkskogen står som en ljus ridå mot den mörka granskogen, just då ska man passa på. Det är det som kallas skogsskillnad. Och skogsskillnaden är sen gammalt signalen till att den feta lekströmmingen är inne. Då styr båtarna från Skärså ut med skötarna igen.