Inte var väl Arbogaölet så starkt?
    
         Svenska myter (2), i SvD, 1977.09.
25. Ritat och berättat av Anders & Gits                        
 —
■■■ Föll Engelbrekt offer för historiens första mellanölsgruff? Hade han båten full av Arbogaöl som yxmördaren Natt och Dag ville åt? Vi har inte läst något hos Grimberg om detta, men även den bästa reporter kan ju missa en poäng, resonerar Gits och Anders, där de reser genom riket på jakt efter sanningen bakom de svenska myterna.
   Arbogaölet var det godaste och högoktanigaste ölet på 1400- och 1500-talen vilket berodde på att Arboga var en märkvärdig  stad och tillhåll för rikets  överklass. I Stockholm var det ingen som vågade bo på den, tiden heller. Utländska legomördare smög omkring i gränderna, och stack kniven i ryggen på oppositionen. Kristian Tyrann införde egendomliga umgängesvanor på Stockholms slott, "oordning och oreda, blodbad på freda". Nej, hovet och adeln bodde  i Arboga och på slotten däromkring, arbogaborna förpliktades att brygga öl åt dem. Öl var nämligen ett livsvillkor, så salt och ettrig som maten var trots ihärdig lakning. Någon vinimport hade ännu inte kommit igång.

Öl med vitaminer
   Dessutom hade ölet en medicinsk uppgift. De som smorde kråsen på slottet för 500 år sedan hade aldrig hört talas om vitaminer, men de fick, utan att veta om det, sitt vitaminbehov tillgodosett genom det goda ölet. Grönsaker åt de ju aldrig förrån de nåddes av dråpslaget och bet i gräset.
   I dag, när överklassen dricker slottsviner och den Pontiacburna raggarklassen övergått till Kir, smakar arbogaölet lika beskedligt som allt annat öl i riket. Mellanölet har desarmerats och, oss återstår ett, öl med samma boquet som avslagen Pommac.
   Välan, där har vi den historiska bakgrunden till Arbogaölets, rykte. Det saluförs fortfarande på namnet från fornstora dar, då män var män och öl var öl. Det står ". . . kommer efter "som" Arbogaölet" på distributionsbilarna ännu 1977.
   Och Helge E Carlsson, har som svarar för bryggeriverksamheten i dagens Arboga, plirar okynnigt när vi pressar honom på sanningen bakom den myt han rider på. Kommer efter som Arbogaölet. . . " Hur, gammalt är detta uttryck och hur uppstod det?
   Jo, det finns minsann fyra förklaringar av olika historiker.

1737 års teori
  
Vi kan börja med den första teorin, den som är belagd med ett dokument från 1737. Då utgav Jacob Benjamin Lohman en skrift som heter "Arboga Känning" och där kan man läsa:
   "Bra öl i Arboga, thet kommer efter. . . Thetta ordasätt kommer af ålder här. Wi hafwe af Historien bekant, att wåra gamle förfäper brukade ganska litet och nästan intet Win, utan, allenast öhl, hvadan the ras sammankomster fått ther af namn, såsom Gästebods-öhl, Barns-öhl, Graf-Öhl, Slåtter-Öhl och Spik-Öhl ec. Thet samma hawa the beflitat Sig om att hawa på bästa sättet tillagat, som Bergslagen än i thenne dag gemenligen plägar sit, långt ifrån andra, orters brygg, kunna urskilja. Thenne Bergs-staden hafwer haft sådant dricka, som varit Bragar - Drikkiur, thet är Starka  Kempars öhl. Hvilket äldsta tiderna nog viste, tå the store Herrarna i Landet uti sina samqwem brukade Öhldrickande med Bragar-begar.
Bragar, som betyder starkt och friskt, hurtigt, tappert och ädelt folk, lärer lemnat Bra sammandragit av Bragar, till åminnelse av theras thär, fordna wistande och rolighet. När sedermera andre druckit några Bragar-begar Arboga öhl, sådant som, the gamle Bragar Arbog Arbugger brukat, och efterkommanderna beflitade sig om at å lika sätt brygga, så har thet utan twifwel krupit litet i hufwudet, så wel som i magan. Här af är tå ordspråket, Bragar- eller, Braöhl i Arboga thet kommer efter . . . "
   
Alltså dök myten upp ur ett starkt öl som "kröp" i huvud och mage.
   Det finns andra teorier.

Fångölet
  Sålunda berättas det att två fångkonstaplar skulle föra några straffångar per hästdragen flakvagn över berget Käglan, till det fyra mil avlägsna fängelset i Örebro. Fångarna undrade, om de inte kunde få köpa med sig lite Arbogaöl att bjussa på under resan.
   Jo, sa fångvaktarna, det gick väl för sig, och så bar det i väg. Konstaplarna blev emellertid så sorgligt på kanelen av det starka ölet, att fångarna kunde smita. Det blev dryga efterräkningar för konstaplarna när de nyktrade till och kom till Örebro utan fångar. Straffet kom "efter som arbogaölet".


Tjugo per man
  
En tredje förklaring dök upp i Vilhelm Mobergs svenska historia. Sten Sture den äldre blev vald till rikshövitsman i Arboga 1471, men Olaus Petri skriver i sin krönika att det var lite tjyv och rackarspel bakom valet. Sten Sture skulle väljas på ett möte mellan borgare och bönder och han bjöd hela mötet på bärs. Det gick åt en hel "läst", vilket skulle motsvara 9.000 flaskor i dag. Mötesdeltagarna skulle enligt sentida beräkning, ha trattat i sig 20 flaskor per man. Undra på att de röstade på killen som bjöd. Väl vald visade sig Sture vara en dålig regent, som lade rabarber på djur och gårdar och guld för egen del.
   Valmännen ångrade sig när de såg hur han bar sig åt. "Ölet i Arboga var nog gott, men det kom surt efter".


Felkörningen
  
En fjärde, förklar
ing hör mera ihop med adelns bosättning i Arboga med omgivning. Borgarna bryggde allt vad de orkade för att hålla slotten med öl. I varenda gård fanns ett brygghus där man kokade krossad malt och beskade med pors. Efter Gustav Vasa använde man humle, för Kristoffers landslag av 1442, som stadgade att, varje bonde skulle ha en humlegård med minst 40, stänger, hade börjat tränga igenom. Men ibland klickade det med leveranserna. Vid ett tillfälle hade alla slott som tog öl från Västerås och Örebro fått sina leveranser, men ett slott som väntade öl från Arboga var utan. Foran hade, kört , till fel slott. Och i de torrlagda gemaken klagades det: "Alla andra har fått sitt öl men Arbogaölet, det kommer efter".
   Helge E Carlsson i Arboga släpper ut 50 miljoner flaskor om året (varav hälften läsk) från bryggeriet. Om de skiftande förklaringarna till talesättet om Arbogaölet, vet han inte riktigt vad han skall tro. Han har väl ingen riktig favorit men bäst, gillar han väl de teorier som stöder hans egen uppfattning att Arbogaöl är gott.
   Myt, folktro eller marknadsföring, faktum är att Arbogaölet går bättre och bättre.

Tveksamt
Många teorier om Arbogaölet är i omlopp. Men att ölet skulle ha varit så till den milda grad eftertraktat på Engelbrekts tid att man inte skydde några medel föratt tillskansa sig det, därom tvekar de lärde. Måns Bengtsson, Natt och Dag skulle ha drämt yxan i huvudet på frihetshjälten för att kunna fylla Göksholms källare med hjältens pilsner, det lyckades vi inte få bekräftat i Arboga.
   Men medge att det är en rätt tjusig teori.